Politisk filosofi

Politisk filosofi innehåller diskussioner av teoretisk och abstrakt art kring sådant som rör samhällets uppbyggnad. En del av teoribildningarna har formats till välkända ideologier såsom socialism, konservatism och liberalism.

Ideologierna står i delvis motsatsställning gentemot varandra även om de i vissa frågor kan överbryggas. Socialism kontra kapitalism samt konservatism kontra liberalism utgör typiska skiljelinjer och anger förutsättningar för en del av de frågor som dryftas.

Socialismen och kapitalismen har i modern historia företrätts av öst och väst. Socialismen förenad med kommunism och marxism har utgjort en motbild mot det kapitalistiska väst. En del av skiljelinjerna framgår i synen på marknadsekonomin:

  • Kapitalism: Marknaden ges frihet i tron att detta skapar ekonomisk tillväxt för staten och befolkningen i stort.
  • Socialism: Marknaden kontrolleras av staten som planerar ekonomin och fördelar tillgångarna åt befolkningen.

Det finns tre stora politiska ideologier som brukar ställas mot varandra gällande synen på samhällets utformning där sådant som rätts- och medborgarfrågor ingår. Dessa är konservatism, liberalism och socialism. Tabellen nedan ger en koncentrerad överblick av dessas huvudpunkter: vad som karaktäriserar envar och hur de skiljer sig åt (en viss förenkling kan förekomma då definitioner ska kunna ges kortfattat).

Konservatism Liberalism Socialism
Auktoritär. Stark tillit till staten och dess institutioner. Individualism. Förespråkar individens rätt kontra staten. Jämlikhet. Vill genomföra åtgärder för att utjämna olikheter i samhället.
Bevarande. En restriktiv syn på förändringar av lagar.   Förändring. En tro på utveckling genom reformer och historiskt sett ibland även revolutioner.
  Privat ägande. Förespråkar en fri marknad. Statligt ägande. Ett utbrett statligt ägande av medlen utgör bästa förutsättningen för rättvis fördelning.

Politiska ideologier korsas ibland och då har inriktningar som socialliberalism och liberalkonservatism uppstått. Socialliberalismen anger en mellanväg som på samma gång förordar en reglerad marknad och värnande av individens frihet. Liberalkonservatism betonar förutom idén om fritt ägande en tilltro till traditioner.

Frågor kring hur det mest rättvisa samhället bör utformas kan visa sig högst komplexa. Ett till synes välmotiverat argument frambringar ofta ett starkt motargument. Är det till exempel önskvärt att eftersträva ekonomisk jämlikhet? I förstone tycks detta vara en uppenbar strävan i rättvisans sak. Fast vid närmare prövning visar det sig att här kan rättvisa ställas mot en utilitaristisk aspekt: en ekonomisk utveckling med kapitalistiska förtecken tycks som helhet gynna ekonomin. Inkomstklyftorna ökar förvisso, men den genomsnittliga inkomsten för medelinkomsttagare stiger likväl.

Ansatser mot jämlikhet kan förvisso leda till att envars ekonomier blir mer likartade, men å andra sidan tycks en fri ekonomi leda till större ekonomiskt välstånd. Två eftersträvansvärda mål, rättvis fördelning och ökat ekonomiskt välstånd, är alltså delvis oförenliga.

Man ska inte förväxla politik och politisk filosofi. Det förra är praktik och det senare teori. Det förre är ofta dessutom pragmatiskt medan det senare ofta är önsketänkande och kontrollerat av maktens intressen. Kant skriver: "Den ljusskygga politikens bakslughet skulle filosofin lätt kunna avslöja genom att ge offentlighet åt dess principer, men detta krävde att politiken vågade tillåta filosofin att publicera sina slutsatser."

Politiska teorier

Artiklar som sammanfattar politiska åskådningar:

Politiska tänkare

Artiklar som sammanfattar politiska teorier hos enskilda filosofer: