Filosofernas begrepp

Ad hoc
Som gäller för något specifikt och inte är allmänt tillämpbart.
Allmänbegrepp
Ett allmänt begrepp åsyftar snarare kategorier av ting med gemensamma egenskaper än ett specifikt ting bestående av sin materia. T.ex. inte en specifik stol utan alla stolar.
Analytisk filosofi
Beteckning på filosofiska riktningar som förordar en metodbaserad, analytisk, filosofisk tillämpning.
A posteriori
Kunskap som innehas först efter erfarenheter. Motsats: a priori.
A priori
Kunskap som redan innehas på förhand genom erfarenheter. Motsats: a posteriori.
Determinism
Uppfattningen att händelser är styrda utifrån inre lagbundenhet snarare än från slumpartade omständigheter.
Dialektik
Konsten att argumentera och att föra argument för sakfrågans skull och inte för diskussionens egen skull, det senare benämndes eristik av Aristoteles och Platon.
Doxa
Antagande, i motsats till vetande (Episteme).
Deduktion
Att härleda en slutsats från andra slutsatser. Motsats: induktion.
Dualism
Inom metafysiken en uppfattning om att det finns två former av substanser, materiell och immateriell (själslig). Jämför Monism.
Fenomenologi
En riktning där betraktandet av verkligheten gäller tingen i sig, såsom fenomen.
Empiri
Synen på kunskap som erfarenhetsmässig. Empirisk kunskap är med andra ord baserad på kunskap.
Entitet
Ett ting och dess väsen.
Episteme
Vetande, i motsats till antagande (Doxa).
Existentialism
filosofisk rörelse där grundantagandet är att människan är en aktiv skapare av sin egen moral och sin egen mening med livet, vilket kan framkalla ångest.
Fallibilism
Uppfattning att kunskap inte är permanent utan provisorisk, det vill säga att observationer som framlett till kunskap med tiden kan visa sig felaktiga.
Holism
Läran om helheter som mer än summan av de enskilda delarna, i betydelsen att helheten inte kan förklaras utifrån dess delar.
Idealism
Uppfattning om verkligheten som betingad av kunskap och tänkande, med bibetydelsen att verkligheten inte kan existera utanför det mänskliga tänkandet eller medvetandet. Motsats: realism.
Immanent
Inneboende (i världen) och på så sätt tillgänglig för vår observation. Motsats: transcendent.
Induktion
Att härleda en slutsats från premisserna. Med hjälp av ett antal observationer av en viss företeelse kan vi anta något om denna för våra framtida erfarenheter. Motsats: deduktion.
Kausalitet
Orsakssammanhang.
Kontingent
Tillfällig. Motsats: nödvändig.
Kritisk realism
Kunskapsteoretisk riktning som framförde uppfattningen om att det givna i ett föremål endast var som ett tecken på ett föremål.
Kyniker
Anhängare av filosofisk lära som vände sig mot samhälleliga konventioner.
Materialism
Filosofisk lära som syftar till att allt som existerar är sådant som kan förklaras utifrån fysiken.
Metafysik
en bred term som i korthet rör studiet av verklighetens beskaffenhet. Ordet består av meta ”bredvid” och fysik (den fysiska världen).
Monism
Inom metafysiken en uppfattning om att det finns en enda form av substanser, antingen materiell eller immateriell (själslig). Jämför Dualism.
Nihilism
Ståndpunkt som förnekar egenvärdet i existensen och moralisk sanning.
Praktisk filosofi
Beteckning på filosofiska riktningar som åtskiljs från teoretisk filosofi. Inriktad på praktiska frågor såsom etik och normer.
Ontologiska gudsbeviset
Ett argument för Guds existens framfört av Anselm av Canterbury och senare namngivet av Kant.
Realism
Uppfattning om verkligheten som obetingad av kunskap och tänkande och existerande oberoende av det mänskliga tänkandet eller medvetandet. Motsats: idealism.
Skepticism
Uppfattning som tillbakavisar tanken på säker eller objektiv kunskap. Inom filosofin finns det också några underkategorier såsom moralisk skepticism som vänder sig mot tanken om sann moralisk kunskap.
Skolastik
Utgör en viktig strömning under högmedeltiden med teologin som huvudsaklig inriktning.
Sofist
Sofisterna hade ett pragmatiskt synsätt på filosofi och menade att retorik kunde vara lika viktigt som insikt. De hade också en relativ syn på kunskap och moral, vilket gjorde att många tog anstöt av dem. Sofism har idag en negativ klang och avser spetsfundigheter utan vidare grund.
Stoicism
Begrepp från den stoiska filosofiska skolan vars ideal var självbehärskning och ignorans av världslig strävan.
Substans
Det som utgör ett ting och är sammansatt av materia och form.
Teoretisk filosofi
Beteckning på filosofiska riktningar som åtskiljs från praktisk filosofi. Inriktad på metafysiska frågor och det mänskliga tänkandet.
Immanent
Överskridande (världen), det vill säga översinnlig, och därför inte tillgänglig för vår observation. Motsats: immanent.
Utilitarism
Filosofisk term vars namn utgår från latinets utilitas som betyder nytta. Utilitarism har förenklat kallats "nyttofilosofi".

Källor

Red. Poul Lübcke (1988). Filosofilexikonet