Filosofernas begrepp
- Ad hoc
- Som gäller för något specifikt och inte är allmänt tillämpbart.
- Allmänbegrepp
- Ett allmänt begrepp åsyftar snarare kategorier av ting med gemensamma egenskaper än ett specifikt ting bestående av sin materia. T.ex. inte en specifik stol utan alla stolar.
- Analytisk filosofi
- Beteckning på filosofiska riktningar som förordar en metodbaserad, analytisk tillämpning. Motsats: syntetisk filosofi.
- Antinomi
- En motsägelse av två välgrundade, men oförenliga teorier eller ståndpunkter.
- A posteriori
- Kunskap som innehas först efter erfarenheter. Motsats: a priori.
- A priori
- Kunskap, oftast analytisk, som innehas på förhand utan att erfarenhet är nödvändig. Motsats: a posteriori.
- Begreppsanalys
- Tillämpas för att definiera och besvara vad som innefattas i omfattande begrepp såsom godhet, rättvisa och sanning.
- Determinism
- Uppfattningen att händelser är styrda utifrån inre lagbundenhet snarare än från slumpartade omständigheter.
- Dialektik
- Konsten att argumentera och att föra argument för sakfrågans skull och inte för diskussionens egen skull, det senare benämndes eristik av Aristoteles och Platon.
- Doxa
- Antagande, i motsats till vetande (episteme).
- Deduktion
- Att härleda en slutsats från andra slutsatser, ofta genom att gå från det allmänna (princip) till det speciella (liknande fall). Utmärks av att kunskap härleds från det rationella tänkandet och inte från observationer, vilket gör det till en icke-empirisk metodik. Motsats: induktion.
- Dikotomi
- Att något är delat i två kategorier med motsatt betydelse, inom filosofin kan detta vara subjektivism och objektivism.
- Diskurs
- En kedja av uttryck som bildar ett slags underlag för diskussion. Begreppet myntades av Foucault.
- Dualism
- Inom metafysiken en uppfattning om att det finns två former av substanser, materiell och immateriell (själslig). Jämför Monism. Inom kunskapsteorin att en tro på både det som är sant och falskt ingetdera är en motsägelse.
- Empirism
- Synen på kunskap som erfarenhetsmässig. Empirisk kunskap är således baserad på kunskap från våra sinnen. Empirism ställs ibland emot rationalism.
- Entitet
- Ett ting och dess väsen.
- Episteme
- Vetande, i motsats till antagande (Doxa).
- Epistemologi
- Kunskapsteori, vad vi kan veta om det som existerar.
- Etik
- Studiet av moral, det vill säga teorier om vad som är moraliskt rätt och fel.
- Existentialism
- Filosofisk rörelse där grundantagandet är att människan är en aktiv skapare av sin egen moral och sin egen mening med livet, vilket kan framkalla ångest.
- Fallibilism
- Uppfattning att kunskap inte är permanent utan provisorisk, det vill säga att observationer som lett till kunskap med tiden kan visa sig felaktiga.
- Fenomenologi
- En riktning där betraktandet av verkligheten gäller tingen i sig, såsom fenomen.
- Finalitet
- Ändamålsbestämdhet.
- Gnosticism
- En religiös, eventuellt filosofisk påverkad, skola som tros ha uppkommit under andra århundrandet. Beskrev mänskligheten som indelad mellan hyliker (del av det materiella), psyketiker (del av det själsliga) och pneumatiker (som kan återvända till det gudomliga och uppnå insikt och vetande, gnosis).
- Hedonism
- Uppfattning att mänsklig strävan främst är inriktad på njutning och lust samt undvikande av smärta och olust.
- Holism
- Läran om helheter som mer än summan av de enskilda delarna, i betydelsen att helheten inte kan förklaras utifrån dess delar.
- Idealism
- Uppfattning om verkligheten som betingad av kunskap och tänkande, med bibetydelsen att verkligheten inte kan existera utanför det mänskliga tänkandet eller medvetandet. Motsats: Realism.
- Immanent
- Inneboende (i världen) och på så sätt tillgänglig för vår observation. Motsats: transcendent.
- Induktion
- Empirisk generalisering igenom att kunskap om företeelser härleds från observationer. Motsats: deduktion.
- Intentionalitet
- Avser främst inom den fenomenologiska filosofin vad som ger tänkandet målriktning (begreppet är främst förknippat med Franz Brentano).
- Intrinsikalt
- Intrinsikalt värde, att något har ett värde i sig, vilket skiljer sig från instrumentellt värde.
- Kausalitet
- Orsakssammanhang.
- Konstruktivism
- Idén att vi inte kan få kunskap om världen som den är i sig utan att all fakta är konstruerad i form av vetenskap, sociala konventioner, politik med flera diskurser.
- Kontingent
- Tillfällig. Motsats: nödvändig.
- Kriticism
- Filosofi med kritisk granskning av kunskapsförmågan.
- Kritisk realism
- Kunskapsteoretisk riktning som framförde uppfattningen om att det givna i ett föremål endast var som ett tecken på ett föremål.
- Kyniker
- Anhängare av filosofisk lära i det antika Grekland som vände sig mot samhälleliga konventioner. Den kyniska läran var dock mer samstämd med det asketism än cynism.
- Logos
- Grekiska för lära och teori, kan översättas till ”ord”, ”tal” eller ”tanke”, men i vidare betydelse också orsak eller berättelse. Inom filosofin kopplat till förnuft och kom att användas för att beteckna logik (ordet är härlett från 'logos'), både allmänt och inom till exempel argumentering.
- Materialism
- Filosofisk lära som syftar till att allt som existerar är sådant som kan förklaras utifrån fysiken. Motsats: Idealism.
- Metafysik
- En bred term som i korthet rör studiet av verklighetens beskaffenhet. Ordet består av meta ”bredvid” och fysik (den fysiska världen).
- Misologi
- Misstro och antipati emot förnuft och logiska resonemang.
- Monism
- Inom metafysiken en uppfattning om att det finns en enda form av substanser, antingen materiell eller immateriell (själslig). Jämför Dualism.
- Naiv realism
- En uppfattning enligt vilken världen är sådan den framstår för våra sinnen och att den existerar oberoende av vår kunskap om den. Jämför Idealism.
- Neorealism
- Se termen nyrealism.
- Nihilism
- Ståndpunkt som förnekar egenvärdet i existensen och moralisk sanning. (Se länk till fördjupning nedan.)
- Nominalism
- Uppfattning om verkligheten att materiella och abstrakta fenomen är olika betingade. Exempelvis att allmänbegrepp inte är ting utan blott namn på ting. Motsats: Realism.
- Nyrealism
- Kunskapsteoretisk eller metafysisk inriktning enligt vilken tankar om fakta äger samma tyngd som de fakta som tänks på. Anförd av filosofen Maurizio Ferraris som en reaktion mot konstruktivismen och metafysiken.
- Objektivism
- Uppfattning att verkligheten vi varseblir finns oberoende av oss, fast i annan form än vad våra sinnen förmedlar till oss. Motsats: Subjektivism.
- Ockhams rakkniv
- En term som fått sitt namn från den engelska 1300-talslogikern William Ockham. Ockham menade att förklaringar till fenomen har större chans att hittas om alla onödiga inslag som komplicerar teorin skärs bort, i bildlig mening, något som Ockham grundade på att naturen väljer enkla vägar i sin uppbyggnad.
- Ontologi
- Läran om det varande eller om de varande tingen (ordets förled härstammar från det grekiska ordet för föremål); de säregna dragen hos varandet som utgör vad någon förknippar med verkligheten.
- Ontologiska gudsbeviset
- Ett argument för Guds existens framfört av Anselm av Canterbury och senare namngivet av Kant.
- Platonism
- Beteckning för riktningar som baserat sig på Platons verk.
- Postulat
- Grundsats som accepteras utan bevis.
- Pragmatism
- Ståndpunkten att en teori är sann om den visar sig giltig i praktiken. Det finns även en filosofisk rörelse som kallas pragmatismen (eller pragmaticismen) och som upphovsman räknas Charles Sanders Peirce.
- Praktisk filosofi
- Beteckning på filosofiska riktningar som åtskiljs från teoretisk filosofi. Inriktad på kunskap som den borde vara, vilket innefattar praktiska frågor såsom etik och normer.
- Probabilism
- Ståndpunkt att det endast går att nå sannolik, till skillnad från säker, kunskap.
- Qualia
- Den subjektiva aspekten av varseblivningar hos vårt medvetande.
- Rationalism
- Synen på kunskap som delvis medfödd och att viss kunskap kan härledas genom förnuftet. Ställs ibland mot empirism inom kunskapsteorin.
- Realism
- Uppfattning om verkligheten som obetingad av kunskap och tänkande och existerande oberoende av det mänskliga tänkandet eller medvetandet. Allmänbegrepp tillskrivs existens såsom ting. Motsats: Nominalism.
- Skepticism
- Uppfattning som tillbakavisar tanken på säker eller objektiv kunskap, inget kan varken bekräftas eller förkastas. Det finns underkategorier såsom moralisk skepticism som vänder sig mot tanken om sann moralisk kunskap.
- Skolastik
- Utgör en viktig strömning under högmedeltiden med teologin som huvudsaklig inriktning. En upphovsman som ibland utpekas är den franske teologen Roscelinus.
- Sofist
- Sofisterna hade ett pragmatiskt synsätt på kunskap och menade att retorik kunde vara lika viktigt som insikt. Deras relativa syn på kunskap och likaså moral gjorde att många tog anstöt av dem. Sofism har idag en negativ klang och avser spetsfundigheter utan vidare grund.
- Solipsism
- Idén att det enda som existerar är jaget och världen är därför enbart upplevelsen i subjektets medvetande.
- Stoicism
- Begrepp från den stoiska filosofiska skolan vars ideal var självbehärskning och ignorans av världslig strävan.
- Subjektivism
- Uppfattning att verkligheten får sin innebörd efter vårt sätt att uppfatta den. Motsats: Objektivism.
- Substans
- Det som utgör ett ting och är sammansatt av materia och form.
- Teleologi
- Idén att fenomen har ett ändamål, det vill säga att de inte styrs av fysiska allmänna lagar utan av ett mål. Teleologi kan betraktas som oförenlig med modern vetenskap.
- Teoretisk filosofi
- Beteckning på filosofiska riktningar som åtskiljs från praktisk filosofi. Inriktad på kunskap om det som är, vilket innefattar sådant som metafysiska frågor och det mänskliga tänkandet.
- Transcendent
- Överskridande (världen), det vill säga översinnlig, och därför inte tillgänglig för vår observation. Motsats: immanent.
- Utilitarism
- Filosofisk term vars namn utgår från latinets utilitas som betyder nytta. Utilitarism har förenklat kallats "nyttofilosofi". (Se länk till fördjupning nedan.)