Kant

1724–1804

Kant målningImmanuel Kant föddes och stannade hela sitt liv i Köningsberg där han också blev professor på stadens oansenliga universitet. Kant är en av de största tyska filosoferna. Han måste också sägas tillhöra facket av svåra filosoferna och vi ska nu gå igenom de viktigaste bitarna i Kants extensiva filosofi.

Hans största verk var Kritik av det rena förnuftet (Kritik der reinen Vernuft, 1781). Med detta verk ville han lägga ut en säkrare grund för filosofin och på begreppsmässig väg undersöka vad som gör kunskap överhud möjlig. Kants filosofiska metod som är underordnad noggranna och logiska system namnges ibland den kritiska filosofin.

Kants kunskapssyn

Kunskapen är enligt Kant en mänsklig skapelse och därmed saknar vi förmågan att fånga tingen i sina verkliga förhållanden. Med detta menar Kant att den kunskap vi har om ting och företeelser är betingade av oss själva. Tingen oberoende av oss själva vet vi ingenting om, vi vet bara hur de framställs för våra sinnen; detta kallas för empirisk realism.

Kant gör en indelning mellan kunskap a priori och a posteriori.

  • Kunskap a priori – kunskap vi har före erfarenheten och exempel på detta är matematisk kunskap. Eftersom vi inte behöver göra några erfarenheter för lära oss att 2 + 2 = 4 är denna sorts kunskap oberoende av erfarenheten.
  • Kunskap a posteriori – kunskap vi endast har efter erfarenheten. Denna kunskap täcker det mesta och måste verifieras av erfarenhet.

Vidare skiljer Kant på analytiska och syntetiska omdömen. Ett omdöme är analytiskt om predikatets innehåll redan ingår i subjektets begreppsinnehåll. Ett syntetiskt omdöme däremot har ett predikat som går utöver subjektets begreppsinnehåll.

”Alla kroppar är utsträckta” är exempel på ett analytiskt omdöme eftersom utsträckta är en given egenskap hos kroppar.

”Alla kroppar är tunga” är ett exempel på ett syntetiskt omdöme eftersom tunga är en egenskap som går utöver en given egenskap hos en kropp.

Etik hos Kant

Enligt Kant utförs den goda handlingen av plikt och utgår från förnuftet, så kallad pliktetik. Detta är en handling som inte färgas av yttre omständigheter som religion exempelvis och inte heller av naturlig instinkt eller personliga böjelser.

I denna etik finns stränga krav på vad som kan kallas en ”god handling”. Att hjälpa någon man hyser omsorg om behöver inte nödvändigtvis vara en god handling om man samtidigt inte följer sin plikt att hålla sig till sanningen.

I bestämmandet för vad som kan anses vara förnuftigt i detta fall finner Kant att den enda möjliga faktorn som kan säkerställa detta är Gud. Sålunda blir även Immanuel Kant en i raden av filosofer som funnit ett specifikt gudsbevis.

Som en del av sin etik formulerade Kant det kategoriska imperativet. Detta är ett moraliskt påbud som anger att varje människa ska handla på ett sätt som hon också vill att andra i allmänhet ska agera. Det kategoriska imperativet formulerades också så att varje människa ska behandla en annan människa som ett ändamål och inte bara som ett medel (i detta ligger att inte behandla andra för sina eget syfte utan med tanke på deras eget väl).

Kants politiska syn

En del av Kants syn på politiken framkommer i skriften Den eviga freden (Zum ewigen Frieden, 1795). I texten framläggs idén om bestående världsfred, något som kan möjliggöras genom att staterna införlivas i en världsfederation. Detta parallellt med att människorna genomgår nödvändiga moraliska framsteg. Tron på människans förnuft som garant för en positiv samhällsutveckling är ett centralt inslags i den liberalistiska ideologin till vilken Kant räknas som ett viktigt namn.

Även om idén av en "singleton" i modern tid lagts fram som en spekulativ framtidsprognos där exempelvis en världsfederation styr med implikationen att krig undviks har den eviga freden som den presenteras av Kant senare bedömts som orealistisk. Samhället och världspolitiken har snarare utvecklats mot ökad komplexitet, vilket motsäger en unipolär ordning av globalt omfång.

Översikt: Alla filosofer efter kronologi

Artikelförfattare: Oskar Mark

Kant länkar - läs vidare

Litteratur

Skrifter av Kant

  • En andeskådares drömmar (Träume eines Geistersehers, erläutert durch Träume der Metaphysik) - 1766
  • Kritik av det rena förnuftet (Kritik der reinen Vernunft) - 1781
  • Grundläggning av sedernas metafysik (Grundlegung zur Metaphysik der Sitten) - 1785
  • Kritik av det praktiska förnuftet (Kritik der praktischen Vernunft) - 1788
  • Kritik av omdömeskraften (Kritik der Urteilskraft) - 1790
  • Om den eviga freden (Zum ewigen Frieden) - 1795

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.