Rousseau

1712-1778

Rousseau målningJean-Jacques Rousseau som föddes i Genève blev berömd både som filosof och som författare. Bland hans kända litterära verk återfinns brevromanen Julie eller Den nya Heloïse (1761), den idéhistoriskt fascinerande Émile eller Om uppfostran (1762) om pedagogik samt hans kanske mest lästa verk, självbiografin Bekännelser (1781).

Hans kanske mest inflytelserika filosofiska verk var Essay om ursprunget och orsakerna till ojämlikheten mellan människorna som utkom 1755. I denna fanns Rousseaus politiska idéer framlagda.

Natur kontra samhälle

För Rousseau var människan i naturtillståndet harmonisk, fri och frisk. Civilisationen däremot har fördärvat människan. Det är från denna ståndpunkt Rousseau ofta tillskrivits slagordet ”Tillbaka till naturen”. Detta citat återfinns emellertid inte ordagrant i hans skrifter, fast återspeglar väl en del av hans tankar.

Rousseau delar upp människans historia i olika faser. Första fasen var ett oskuldstillstånd: människan är på fri fot där endast sporadiska kontakter med andra från rasen sker. Den andra fasen var ett första samhällstillstånd: människan bildar familjer och bygger enkla bon i form av hyddor. Detta var den lyckligaste perioden, men den innehåller samtidigt fröet till fortsatt utveckling som i sin tur leder till en mer komplex samvaro.

Vad som ofrånkomligt med tiden utvecklas ur det första samhällstillståndet är ett beroende människor emellan som gäller utbyte av tjänster och även upprättade känsloband. Nu förekommer också status som är hierarkiskt strukturerad bland människor.

Vidare följer en teknisk utveckling med jordbruk, vilket i sin tur leder till privategendom. Privategendom är för Rousseau en styggelse och en slags fälla för människorna som leder till en civilisation där naturtillståndet alltmer överges.

Flera tidigare filosofer – bland dessa kan nämnas Locke och Hobbes – antog en ståndpunkt där ett samhällsfördrag hade både positiva och negativa konsekvenser förenade då det trots sin onaturliga form gav skydd och trygghet åt människorna. Rousseau är kategoriskt negativ och menar att samhället är en apparat som gynnar de rika och lurar de fattiga. Det är efter grundandet av ett samhälle som den moderna civilisationens orättvisor, förtryck, krig och sjukdomar uppstått.

Människan är i Rousseaus ögon är god, men förstörd av samhället. I Émile lägger han sedan fram sin metod i form av uppfostran som skulle bevara barnet god och okonstlad. Bland annat skulle barnet lära sig direkt av naturen och inte av en vuxen som pekade på kunskaper.

Rousseaus allmänvilja

Rousseau presenterar – i Om Samhällsfördraget (Du Contrat Social, 1762) – en för honom bästa tänkbara värld. Detta är dock ingen återgång till ett naturtillstånd – ”vägen tillbaka är stängd”. Vad det handlar om är i stället att skapa den bästa möjliga gemenskapen och här står människornas vilja i centrum.

Den bästa av stater styrs av folket och deras ”allmänvilja”. Allmänviljan presenterar Rousseau som en kollektiv vilja hos människorna som inte tar miste. Detta är en något vag definition och medför också en problematik. Rousseau gjorde en distinktion mellan allmänvilja och den totala summan av allas enskilda viljor och i denna åtskillnad kunde allmänviljan rentav representeras av en ”upplyst minoritet”. Rousseau närmar sig här en ideokrati.

I ett politiskt val handlade det om att rösta för det man visste var bäst för alla och inte bara för sig själv i första hand. Över huvud var Rousseau kritiskt inställd till partier eftersom de splittrar folket. Några stora privategendomar finns heller inte i Rousseaus idealstat. Pengarna ska inte få makten, rikedom finns endast i staten.

Jean-Jaques Rousseau avled 1778 och var därmed inte vid liv under den franska revolutionen. Inte desto mindre blev hans genomgripande kritik av samhället ett föredöme hos de som ville störta makten. Han har också förblivit en av de stora franska ”upplysningsfilosoferna” jämte Montesquieu (1689-1755) och Voltaire (1694-1778).


Ideokrati - förnuftvälde.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Rousseau länkar - läs vidare

Litteratur

Skrifter av Rousseau

  • Avhandling om vetenskaperna och konsterna (Discours sur les sciences et les arts) - 1750
  • Essay om ursprunget och orsakerna till ojämnlikheten mellan människorna (Discours sur l'origine et les fondements de l'inégalité parmi les hommes) - 1755
  • Om Samhällsfördraget (Du Contrat Social) - 1762
  • Émile eller Om uppfostran - 1762

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.