Etik inom filosofi
Etik är en särskild del av filosofin och kallas ibland moralfilosofi. Etik handlar om rätt och fel i mänskligt handlande. Det rätta bör sedan ligga till grund för vad som är ett moraliskt handlande.
Vad är moral?
Moraliskt handlande är lösgjort från egenintresse och utgår från ett opartiskt perspektiv. Annorlunda formulerat: vi bör handla efter upplysta preferenser och inte själviska.
Moral är vad som är rätt och fel utifrån en etisk, ej juridisk, aspekt. Medan det saknas stadgade regler finns det i stället skilda synsätt. Den svåra biten med moral blir därmed att komma till någon slutsats om vad som egentligen är rätt eller fel, gott eller ont, och på vilka grunder ett sådant omdöme kan göras.
Vår syn på vad som är moraliskt rätt och fel vilar i hög grad på konventioner. Det är en del av moralens särmärke att präglas av allmänna uppfattningar varigenom den blir ett mindre trubbigt ”verktyg” att applicera på situationer av etisk art.
I boken Rätt och fel skriver Rachels att ”Eftersom vi är rationella kan vi betrakta vissa fakta som skäl för att bete oss på det ena eller andra sättet. Vi kan formulera dessa skäl och fundera över dem”. Moralen härstammar alltså från förnuftet och därifrån utgår grundkriterier för moral som förmågan till opartiskhet och kompromisser för att tillgodose mångas intressen.
Fastän vi äger förmåga till moraliskt handlande uppstår ständigt situationer där vi är oense med varandra och ibland till och med själva osäkra på vad vi anser är rätt. Det är omöjligt att skapa moralregler som kan följas jämt då det ofta dyker upp situationer där motsträviga argument pekar åt olika håll.
Det följer ofta inslag av kompromiss inom etiken. Även om vi ständigt skulle vilja göra vad som föll oss in framstår det snart uppenbart att vi tjänar på att regler existerar som också innefattar oss själva. Annars hade vi blivit föremål för andras självsvåldiga beteenden. Vad som är rätt och fel handlande är därför ofta något som ”vi ställer upp på” eftersom det på det stora hela är för oss godtagbart.
Varifrån kommer moralen?
En grundläggande fråga är om moralen är medfödd eller en produkt av miljö. I det förra fallet föds vi med vissa moraliska instinkter medan det senare fallet innebär att vi utvecklar en moral baserad på erfarenhet och därmed kulturbetingad. Ett tredje alternativ är att vi tillägnar oss moral utifrån rationellt tänkande, vilket förvisso i viss mån är produkt av erfarenhet men samtidigt i huvudsak något som samspelar med hjärnans utveckling.
En del studier har påvisat att vi föds med reaktionsmönster som kan hänvisas till åtminstone rudimentära moraliska instinkter. Säkert är att moralen utvecklas under livet – vi kan alla intyga hur vi ändrat åsikt i somliga frågor. Personer i vår nära omgivning och kulturella personer vi ser upp till är några av de källor som influerar vår moraliska karta.
"Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne", uttryckte sig Rousseau på 1700-talet och tänkte sig nog vårt sätt att samspela med världen i breda termer. En del filosofer sätter moraliska omdömen i samband med känslorna andra med förnuftet. Det åsidosätter inte en kombination och ibland är det svårt att utröna skillnaden. Är altruism exempelvis härlett från känslorna eller förnuftet?
Etiska frågeställningar
Inom moralfilosofin finns frågor som är särskilt diskuterade för deras komplexitet och de starka känslor de framkallar. En del etiska frågor har dessutom kontroversiella sidor, men en viktig sak inom moralfilosofin är att motstridande uppfattningar får diskuteras.
Abort, homosexualitet, rasism, eutanasi och klimat är exempel på känsliga ämnen. Vad som gör dessa frågor än mer problematiska är att de i vissa fall, som frågor kring klimat, kräver specifik kunskapsexpertis och blir därför svårbehandlade för filosofer. Filosofen Peter Singer tillstår själv detta i frågan om vad som är bästa valet mellan kol- och kärnkraft i sin bok Praktisk etik, fast menar att en filosofisk synvinkel trots allt kan vara värdefull.
Fördjupningsartiklar i etiska frågor:
- Har vi skyldighet att hjälpa andra?
- Kan civil olydnad försvaras?
- Kan våld vara berättigat?
- Är dödsstraff moraliskt försvarbart?
- Vad är rättvisa?
- Vad är en god människa?
- Demokrati som etisk och politisk princip
- Vad samhällskontraktet går ut på
- Kulturrelativism
- Teodicéproblemet
Att resonera kring etik
Att undersöka vad som är korrekt etik leder ofrånkomligt till olika uppfattningar. Givna svar står inte att finna genom matematiska ekvationer eller kemiska analyser utan vägen går via argument, inte sällan anförda av hypotetiska tankeexempel. Det händer att argumenten blir motstridiga när komplicerade moraliska frågor ska avgöras, vilket lett till att flera etiska teorier uppstått. Några sådana teorier, eller perspektiv, är dessa:
- Konsekvensetik. Den handlingsväg som ger bästa konsekvensen ska väljas.
- Pliktetik. Handlingar bör styras av regler och normer oberoende av konsekvenser.
- Dygdetik. Handlingar ska utgå från vad som kan betraktas som goda och förnuftiga mänskliga egenskaper.
Oavsett teori är det obestridligt att dess argument behöver bygga på opartiskhet och förnuftighet – handlandet ska tillgodose alla inblandades intressen. Det som ofta kommer i vägen för en sann moral är fördomar och själviskhet.
En ytterligare sak att beakta är att etik kan vara kulturellt betingad. Bedömningen av gott handlande är inte detsamma överallt i världen. Detta försvårar ytterligare att fatta avgöranden kring bra och dåliga handlingar.