Spinoza
Baruch Spinoza föddes i Amsterdam dit hans föräldrar tvingats immigrera. De var portugisiska judar och judar som inte konverterade till katolicism fördrevs vid denna tid från Portugal. Spinoza blev själv utesluten ur sin judiska församling sedan han blivit misstänkt för fritänkeri. Att Spinoza inte kompromissade med sin tankefrihet bevisades då han avböjde en professur emedan han ansåg att detta kunde inkräkta på hans filosofiska frihet. I stället livnärde han sig på att slipa optiska glas.
Även om Amsterdam vid denna tid var relativt liberalt när det gällde politiska och religiösa åsikter var Spinozas filosofi alltför radikal. För att slippa förmodade förföljelser och andra repressalier blev hans mest betydande verk offentliggjorda antingen under pseudonym eller postumt.
Spinozas metafysik
Ett av dessa verk var Etiken bevisad på geometriskt vis som publicerades strax efter hans död och boken kom omedelbart att förbjudas. Här finns bland annat den i Spinozas filosofi centrala idén om att materia och ande är en enda substans, vilken kan härledas till Gud eller Naturen. Denna enda substans har likväl oändligt antal attribut. En konsekvens av denna panteism var att Gud identifierades med naturen i stället för vara överställd densamma, något som gjorde Spinoza högst impopulär bland kyrkans män.
I Spinozaz märkliga panteistisk världssyn är människor och ting bara modifikationer (modi) hos substansens attribut. Människan är således ingen egen substans utan bara en del av substansen (Gud eller Naturen). Och av alla attribut hos denna substans är endast två fattbara för människan: tanke och utsträckning.
Spinozas metafysik hade återverkningar på etikens område. En implikation av att människan var uppslukad i en substans som utgjorde allt var att sådant som ondska eller godhet inte existerade. Intryck av ondska, exempelvis, är endast illusioner ledda ur hos våra begränsade möjligheter att fatta helheten.
Spinozas kunskapsteori
Spinoza delade in kunskap i tre kategorier:
- Kunskap från sinnena. Förnuft som framställs av sinnena direkt från tingen – detta är en fragmentarisk och oordnad kunskap.
- Allmänna begrepp. Välgrundade idéer om tingens egenskaper utifrån begrepp – detta kan leda till förnuftig insikt.
- Intuitiv kunskap. Den högsta formen av kunskap – detta är en djupare form av kunskap där förståelse för essensen ingår.
Eftersom människorna i Spinozas betraktelsesätt var en del av Guds allomfattning kunde deras idéer vara sanna och riktiga. Däremot existerade ingen fri vilja utan varat var uppslukat av ett nödvändigt orsakssammanhang. I Spinozas deterministiska system kommer orsak före verkan och inte tvärtom som hos den aristoteliska läran. Det finns således inga ändamål i naturen utan bara logisk nödvändighet.
För Spinoza var alla ting del av en helhet. Tingen i sig var monader (jfr. Leibniz och dennes monadlära), enligt en teori som ibland kallas monism och vars grundsyn överensstämmer med tidens uppfattning om att materien var oändligt delbar.
Spinozas kritik av Bibeln
Om renässansen var återblickande ville 1600-talets intellektuella bana en ny väg framåt. Det skedde stora saker inom naturvetenskapen med namn som Galileo Galilei och Isaac Newton i spetsen och det gjordes tekniska landvinningar såsom teleskopet och mikroskopet.
Spinoza menade att Bibeln måste kunna utsättas för vetenskaplig texttolkning på liknande sätt som andra texter. I Tractatus theologico-politicus (1670) förde han fram tanken att Bibeln är skriven av flera författare vid olika tider. Han prövar även sanningshalten i olika passager och förkastar existensen av mirakler med stöd i sin syn på naturen som strängt lagbunden. Spinoza finner att filosofin är en bättre vägledare till kunskap och lycka än historiska texter.
Denna kritik av Bibeln avspeglar också Spinozas syn på samhället och religionen i ett bredare perspektiv. Kyrkan skulle vara underställd staten i alla maktangelägenheter. Det enda som kunde undslippa statens suveräna makt var individen och dennes tankefrihet. Spinozas skrifter var som sagt förbjudna under 1600-talet.
Baruch Spinoza intar en särställning bland samtida tänkare i det han inte strävade efter att förena religion och naturvetenskap. Spinoza avled i en ålder av endast 44 år, vilket antas ha orsakats av lungsot. Något om hur omstridd denna filosof var framgår i berättelsen om skändandet av hans gravsten. Det sägs att hans latinska namn Benedict, latin för ”den välsignade”, ströks över och ersattes av Maledict, ”den förbannade”.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi