Svenska filosofer

Svenska filosofer under historiens lopp är relativt okända gentemot de internationella och även i jämförelse med de nordiska grannländerna har svenska filosofer inte varit särskilt framträdande ... Sverige har inte haft någon Arne Næss eller George Henrik von Wright.

Svensk filosofi har historiskt sitt säte i Uppsala. Där bedrevs filosofistudier i mindre skala redan på 1400-talet. Här ska vi titta närmare på några av de mest kända svenska filosoferna i kortare presentationer.

Andreas Rydelius (1671-1738) – Född i Linköping, studerade i Uppsala. Blev lärare i filosofi i Lund. Rydelius gav den svenska filosofin dess stora cartesianska prägel. Hans skrift Nödvändiga förnuftsövningar för all slags studerande ungdom som vill hava sunda tankar räknas som det första större filosofiska verket på svenska.

Benjamin Höijer (1767-1812) – Har en omstridd filosofihistorisk betydelse. Ansågs av vissa ha haft viktigt inflytande på bland annat Hegel. Andra har ansett Höijer som en osjälvständig filosof. Viktiga frågeställningar kring människans intresse för historien och historiens betydelse för hennes inordnande i det pågående sociala.

Pontus Wikner (1837-1888) – Var elev till Christopher Jacob Boström och blev senare professor i filosofi vid Oslo universitet. Framförde kritik mot Berkeleys idealism i verket Om egenskapen och närgränsande tankeföremål (1881). Ville dekonstruera den berömda tesen "att vara är att förnimmas" (esse est percipi) och menade att det kunde finnas en åtskillnad i att existera och att förnimmas.

Axel Hägerström (1868-1939) – Hade stort inflytande på svensk filosofi och var den främsta representanten för Uppsala-filosofin. Hägerström var värdenihilist i det han avvisade både värdeobjektivism och värderelativism genom att inta en distanserad hållning där vetenskapen om moral inte kan "vara en lära i moral, utan blott en lära om moralen". Detta citat är hämtat från Om moraliska föreställningars sanning från 1911 som är ett av Hägerströms viktigaste verk. Den värdenihilism Hägerström inför kan som åtskillnad från värderelativism tyckas luddig och en som kritiserar Hägerström kring denna punkt är den svenske filosofen Hans Larsson (1862-1944).

Anders Wedberg (1913-1978) – Blev förste professor i teoretisk filosofi på Stockholms universitet. Wedbergs Filosofins historia som kom ut i tre band 1958-66 har blivit ett standardverk och används än idag i undervisningen på svenska högskolor och universitet.

Ingemar Hedenius (1908-1982) – Var kanske allra mest produktiv av svenska filosofer. Han hade idén att filosofin skulle nå ut till många och skrev mängder av artiklar på Dagens Nyheters kultursida. Hedenius blev professor i praktisk filosofi i Uppsala år 1947. Han blev kanske allra mest uppmärksammad för sin bok Tro och vetande som var ett explicit angrepp på religionen och skapade ett hätskt motstånd från kyrkans män i Sverige. En viktigt tema i boken var diskrepansen mellan förnuft och religiös tro.

Fler svenska filosofer

Peter Ekberg
Sven Ove Hansson
Axel Herrlin
Jan Löfberg
Vitalis Norström
Erik Olsson
Emanuel Swedenborg
Torbjörn Tännsjö
Sven-Olov Wallenstein
Nils Wallerius

Källa

Lagerlund, H. (1999). Svensk filosofi från Rydelius till Hedenius.