Rawls
Den liberale filosofen John Rawls är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare inom politisk filosofi och hans teorier kring social rättvisa är fortfarande aktuella.
Det rättvisa samhället
En teori om rättvisa (A Theory of Justice) är i särklass Rawls mest kända verk och den har blivit otroligt inflytelserik i synen på vad som är social och politisk rättvisa. Teorin redogör för en mängd principer för individers rättigheter och skyldigheter i ett samhälle och där liberala tankegångar möter egalitarism. Från ett moralfilosofiskt perspektiv var den ett försök att åstadkomma en bättre rättviseuppfattning än den utilitaristiska.
Rawls ekonomiska och politiska synsätt kan sammanfattas med att han väljer en liberalistisk demokratisk linje där marknaden och samhällsinstitutioner samverkar. Rawls månar om individens frihet och accepterar relativa ojämlikheter, men är inte okritisk inför liberalistiska praktiker och betonar vikten av att föra en politik som främjar samhällets minst gynnade.
Ursprungspositionen
En central del i vägen till ett rättvist samhälle införlivas i en kontraktualism, en samarbetsteori. För att illustrera hur denna rättvisa kan uppnås inför han begreppet ursprungsposition – en hypotetisk situation där allas positioner är så att säga nollställda och inte ett resultat av kriterier som bestäms av samhället, såsom politisk och religiös tillhörighet samt andra sociala omständigheter.
Våra beslut måste ur denna position grundläggas på rent moraliska, opartiska grunder och bortse från de ofrånkomligt hierarkiska strukturer som ett samhälle omfattas av.
Ursprungspositionen deklarerar ett tänkt scenario där vi måste betrakta principer från neutrala perspektiv då vi varken gynnas eller missgynnas av dem. Vi måste tänka oss ståndpunkter vilka vi kan anse rimliga oavsett vår position (dvs. samhällsställning) – som vi ju enligt detta hypotetiska tankesätt inte känner till. Besluten ska alltså fattas som om vi vore ovetande om hur de skulle påverka våra egna intressen. Detta inkluderar att ta den värsta tänkbara positionen i beaktande (den kan ju bli vår!), något som Rawls ser som ett led i att undvika för stora ojämlikheter.
Anammandet av ursprungspositionen leder till vad Rawls kallar för ett reflektivt ekvilibrium (reflektiv jämnvikt) rörande ett system av principer som hänger ihop genom samstämmighet.
Differensprincipen
Differensprincipen är ett annat av Rawls centrala begrepp och avser att den sämsta positionen i samhället är så bra som möjligt. Detta ska inte förstås som den är den mest priviligierade, men att den är optimal ur relativ synpunkt. Mer konkret handlar det om att personer som föds med större begåvning än andra inte ska kompenseras negativt utan få nyttja dessa (t.ex. genom att uppnå större inkomst), men bara så länge det samtidigt förbättrar situationer för personer med mindre talanger (t.ex. genom att nya arbetstillfällen uppstår). Enligt differensprincipen ska de talanger som somliga givits ses som en "gemensam tillgång".
Rawls ser inte negativt på ojämlikheter i sig, men bara så länge ojämlikheterna inte ökar de redan priviligierades utsikter "om det inte sker till förmån för de sämre ställda". Detta går delvis tillbaka på en tankegång hos den liberalistiska teoretikern Friedrich August Hayek som menade att fullständig jämlikhet inte måste vara mest eftersträvansvärt ifall en viss ojämlikhet skapar förutsättningar för att höja den allmänna livsstandarden, en förmåga han tillskrev den fria marknaden. Men Rawls kompensationsprincip kan trots allt ses som mer socialistiskt förankrad.
Differensprincipen anger ett rättvisekriterium där ojämlikhet kan vara acceptabelt ifall det ojämlika tillståndet medför att de sämst ställda får det bättre genom detta än vid ett jämlikt tillstånd. Mellan raderna i ett sådant resonemang går det att finna paralleller till kapitalism kontra socialism eller även kommunism.
Kritik mot Rawls
När de gäller ursprungspositionen menar en del att Rawls delvis misstagit på hur människor skulle resonerat om de hade fått bestämma fördelningen från ett nollställt läge. Att de skulle se till att de sämst lottade inte fick det för dåligt, som Rawls tänkte sig, är till synes en missuppfattning då de i själva verket skulle utgå från att de befann sig i mitten.
En som framför kritik mot John Rawls rättviseprinciper är Peter Singer som finner det anmärkningsvärt att inget nämns om rättvisa mellan folk i olika delar av världen utan enbart inom ett samhälle. Rawls berör detta först i det senare verket Folkens rätt, men inte på ett sätt Singer finner tillfredsställande och han visar på en inkonsekvens i Rawls argumentation kring omfördelning av resurser: att å ena sida en person som arbetat hårt och uppnår rikedom ska beskattas extra medan å andra sidan en nation som slagit in på industrialiseringens väg och uppnått rikedom inte är tvingad att "beskattas" i form av bistånd.