Marx
Karl Marx har fått en egen -ism uppkallad efter sig, marxism, och är en av de stora politiska tänkarna under 1800-talet. Marx är i hög grad influerad av Hegel och adopterade dennes idéer kring verkligheten som en historisk process och att historien har ett mål. Men i Marx ideologi stöptes dessa idéer om i en materialistisk form.
Karl Marx föddes i den tyska staden Trier där han växte upp i en judisk familj. Han skulle senare flytta till Bonn för att läsa juridik innan hans far skickade honom till universitetet i Berlin i hopp om att disciplinen där skulle få inverkan på den unga Marx som förvisso studerade flitigt, men också uppsökte krogarna frekvent. I Berlin missade han de flesta föreläsningarna medan han ägnade sig åt egna studier.
Efter flytt till Paris blev han ett av de ledande namnen inom den socialistiska rörelsen och han skulle skriva artiklar i den radikala tidningen Vorwärts!. I Paris kom han även i kontakt med Friedrich Engels (1820–1895) och dessa skulle tillsammans bli upphovsmän till det berömda Kommunistiska manifestet (1848).
Kommunistiska manifestet
”Ett spöke går runt i Europa – kommunismens spöke”. Så inleds det Kommunistiska manifestet där det fastslås att den mänskliga historien sedan civilisationer ordnades i samhällen har bestått av klasskamp och nutidens två huvudsakliga klasser är bourgeoisien (den egendomsägande klassen) och proletariatet (den egendomslösa klassen som bara kan sälja sin arbetskraft).
Fastän skriften spyr galla över bourgeoisien lovordas den samtidigt för att ha ”spelat en högst revolutionär roll i historien” då den förintat det feodala och patriarkala, nydanat industrin samt upprättat ett handelssystem som även de högsta klasserna måste anpassa sig efter. Bourgeoisiens nya dominanta roll i samhället är dock tillfällig, dess omvälvande framfart har nämligen oundvikligen dukat för nästa stora omdaning: proletariatets revolution.
Kommunisternas mål i denna utveckling är ”proletariatets utbildande till klass, störtandet av bourgeoisiens herravälde, proletariatets erövring av den politiska makten”. Kommunismens ideologi inbegriper en radikalt annorlunda och jämnare fördelning av egendom och kapital bland medborgare. Gentemot invändningen att detta inskränker på individens frihet ger manifestet motargumentet att kapitalet först och främst inte är något personligt, utan en ”social produkt” som uppstått genom utsugning av lönearbetare. Kommunismen vill förhindra att maktkoncentrationer uppstår som ett resultat av att stora kapital samt egendomar ansamlas av privatpersoner.
Marxismen och dess huvuddrag
Karl Marx ekonomiska och politiska tankar utgör grunder i den marxistiska samhällsåskådningen. Denna utgår från att ekonomin och produktionsförhållandena bestämmer historiens förlopp, vilket knyter an till begreppet historisk materialism. Några av huvudfrågorna kretsar kring privat ägande, exploatering och alienering av arbetaren.
Privat ägande bör enligt det marxistiska tankesättet minimeras till det nödvändiga, såsom kläder och möbler. I övrigt ska staten äga mark och andra resurser, vilka ska fördelas till medborgarna under rättvisa former.
När privat ägande tillåts i större utsträckning framträder kapitalister och det är underlaget för den marxistiska teorin om arbetaren som exploaterad genom att han tvingas sälja sin arbetskraft. Detta leder in på ett annat centralt begrepp: mervärde, vilket hos Marx var en modifiering av den vedertagna värdeteorin vars huvudpoäng är att priset på en vara bestäms av produktionskostnaden. Det Marx kallar mervärde utgår från differensen på priset för arbetskraften och produktens penningvärde – en differens som kan omvandlas till överskott och tillfalla kapitalisten. Arbetaren som producerar varor fast utan att få del i mervärdet förblir då i beroendeställning till kapitalisten.
I det första bandet av Kapitalet (Das Kapital) som gavs ut 1867, och skulle följas av flera band utgivna postumt, lägger Marx fram sina mogna teorier om hur arbetarna och kapitalismen samverkar. Här skiljer Marx på en varas bruksvärde (dess nytta) och bytesvärdet (dess förtjänst).
I ett kapitalistiskt samhälle producerar inte längre arbetaren varor för egna behov utan producerar dem i egenskap av arbetskraft. Som en vidare konsekvens härav tenderar arbetaren alltmer sällan skapa fullständiga produkter utan specialiseras för bara framställa en del av produkten, vilket leder till alienering.
Sista år och eftermäle
Karl Marx levde i stort sett hela livet i fattigdom. Det blev åtskilliga vändor till pantbanken och hot från fordringsägare. Hans familj härjades av sjukdomar och i ett fall ledde det till ett dödsfall då de tvingades skiljas från sin son. Om det inte varit för vännen Engels generositet skulle Marx kanske inte fått möjlighet att skriva sina böcker och många artiklar. Karl Marx dog 1883 efter bland annat ha plågats av bronkit en längre tid.
De som stötte på Karl Marx vittnade om dennes säregna yttre: svartmuskig med ett korpsvart hår, kläderna i oreda, fast på samma gång var hans personlighet bestående av en vidunderlig pondus. Marx var inte bara en författare till sina läror utan också aktiv som ledargestalt för den socialistiska kampen (se socialism) och hade därtill en ypperlig förmåga som talare. Marx har förblivit en central figur i den politiska idéhistoriska diskursen och än idag används marxistiska begrepp som kapitalackumulation och klasskamp.
Historisk materialism en teori om ekonomin som historiens drivkraft där arbetskraft och medel för produktion enligt Marx och Engels styr samhället och kan verka för människans frigörelse.
Alienering att man blir främmandegjord för vad man själv producerar. En term Marx tog över från Hegel.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi