Heidegger

1889–1976

Heidegger teckningMartin Heidegger växte upp som fattig katolik och med siktet inställt på att bli präst. Han skulle dock byta ut teologin mot filosofin. I förstone gällde inriktningen skolastisk filosofi som överensstämde med hans tro, fast med tiden vacklade denna alltmer och snart kom Heidegger in på den filosofi Edmund Husserl företrädde, fenomenologin. Husserl skulle bli hans lärare och nära vän. Den spricka som senare skulle uppstå dem emellan är ofta omtalad i filosofihistorien. Inte minst på grund av att Heidegger blev en anhängare av den nazistiska ideologin medan Husserl var jude.

Splittringen mellan Heidegger och Husserl påbörjades emellertid av skillnader i filosofi. När Husserl reviderade sin ursprungliga bild av fenomenologin i den omarbetade Logiska undersökningar kunde Heidegger inte längre känna igen sig. Brytningen blev sedan ett faktum när Heidegger gav ut sitt mest kända verk Varat och tiden (Zein und Zeit, 1927).

Varat och tiden

Varat och tiden är ett av de mest berömda filosofiska verken under hela 1900-talet. Den har ett rykte om sig att vara svårgenomtränglig och inte minst då på grund av de egna språkuttryck dess författare använder sig av. Heidegger hittade på nya tyska ord så som ”seinsvergessenheit” (ung. bortglömst av att vara) och ”Dasein” (därvaro) för att beskriva den verkligen vi människor ställs inför. Här beskrivs människans tillvaro i världen som en "kastadhet" in "i-världen-varon" med innebörden att människan inte betraktar den utifrån utan måste försöka anpassa sig till dess flöde och ta en plats, vilket kan leda till att hon inte känner sig naturligt hemmahörande. Detta fokus på en bristande känsla av hemmahörande samt den "till-döden-varo" varje människa måste inrätta sig efter har gett Heidegger betydelse som en tidig existentialist.

Den moderna världen distraherar oss från att uppleva varat. Världen överfyller våra hjärnor med information, dödar tystnaden, får oss att springa i ekorrhjul och andra bisarra saker, och hittar på anledningar för oss att svälja för att vi ska ha legitimerade förklaringar för vårt beteende. Lösningen? Vi måste konfrontera våra känslor så att vi kan leva autentiskt; leva som fria individer.

Ett begrepp som Heidegger använder, och står i relation med "dasein", är "das Man", med vilket han avser den abstrakta och sociala människan i motatsförhållande till den autentiska människan. "Das Man" kan tolkas som människan styrd av sociala och kulturella normer.

Vi har glömt att uppmärksamma att vi är levande, menade Heidegger. Vi vet självklart att vi lever, men i vårt vardagliga liv glömmer vi ”varat” (sein) som han kallade detta mystiska fenomen som ska skiljas från ”varande” (seiende). Varandet avser något specifikt med särskilda kvaliteter och som är avgränsat medan varat står för något mer övergripande. En del av Heideggers begrepp fördunklar snarare än förtydligar; det är en del av hans särart och likaså syfte: han var ute efter att bryta med klassiskt filosofiskt tänkande.

Likaså förkastade Heidegger tanken på eviga sanningar. För honom var sanningarna en del av tidsskeden, bundna till historien.

Kontroverser och betydelse för filosofin

Martin Heidegger räknas som en av de stora filosoferna på 1900-talet, men vetskapen om samröret med nazismen har skamfilat hans rykte. Under ett antal år var Heidegger aktiv medlem i nazipartiet och tog avstånd från sin läromästare Husserl som hade judiskt ursprung. Exakt hur starka Heideggers sympatier var med nazismen och huruvida han var antisemitistisk har blivit en omdebatterad fråga (debatten hettades upp igen våren 2014 då nya oupptäckta och komprometterande Heidegger-texter publicerades).

Heidegger bidrog till att fylla på existentialismens begreppsvärld och banade väg för bland andra Jean-Paul Sartre och Albert Camus. Som många andra filosofer var också Heidegger udda i sitt vardagliga beteende. Han gillade att plocka svamp, gå i säng tidigt, hatade teve, flygplan och modern musik. Sitt tänkande använde han inte minst till att ta tag i livets frågor och var stark motståndare till den akademiska och alltför abstrakta filosofin som ofta bedrevs på universiteten.


Fenomenologi en riktning där betraktandet av verkligheten gäller tingen i sig, såsom fenomen.

Skolastisk filosofi idérörelse som försökte förena antikens filosofi med kristendomen.


Översikt: Alla filosofer efter kronologi


Artikelförfattare: Oskar Mark och Simon Holmström

Heidegger länkar - läs vidare

Heidegger på Internet Encyclopedia of Philosophy

Litteratur

Skrifter av Heidegger

  • Varat och tiden (Sein und Zeit) - 1927
  • Brev om humanismen - 1946

Böcker om Heidegger

  • Martin Heidegger en introduktion av George Steiner - 1997

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.
Bakewell, Sarah (2017, övers. Joachim Retzlaff). Existentialisterna. Albert Bonniers Förlag
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sa-forandrade-heidegger-det-filosofiska-landskapet/