Locke

1632-1702

Locke teckningJohn Locke föddes i byn Wrighton, belägen i sydvästra England. Han blev vida berömd på äldre dar främst tack vare två verk: Två avhandlingar om regeringssättet (Two Treatises of Goverment) och En essay om den mänskliga kunskapsförmågan (An Essay Concerning Human Understanding), båda verken utkomna 1690.

Kunskapskritiken

Det finns något av det jordnära hos filosofen Locke. Inte minst framkommer detta i hans syn på den mänskliga kunskapen. Den mänskliga kunskapen är begränsad, vilket han illustrerar i liknelsen att människan känner till lodlinans längd, fast inte havets djup.

Den mänskliga kunskapsförmågan sträcker sig kring dess nödvändiga domäner. Människan behöver inte veta allt, bara vad som av praktiska skäl är viktigt att veta, såsom politisk och social kunskap.

Som svar på Descartes skepticism huruvida säker kunskap över huvud kan existera, kunde Locke med stöd från utgångspunkten i hans kunskapskritik svara att Gud har gett oss förmågan att inneha en viss kunskap – alltså det som är nödvändigt för oss.

Locke förnekar att det finns medfödd kunskap. Nyfödda barn kan inte veta något om matematik eller Guds existens. Kunskap är enbart grundad på erfarenhet, ett synsätt som brukar gå under namnet empirism och Locke är en av dess första företrädare. Ett synsätt där kunskap utgår från erfarenhet är idag knappast revolutionerande, men på 1600-talet var den katolska kyrkans makt stor och enligt denna var kunskapen ursprungligen härledd från Gud.

Locke var dock ingen utpräglad empiriker i det att han faktiskt gjorde en indelning av kunskapen i tre nivåer – precis som Spinoza gjorde fast ur en annan utgångspunkt.

Den intuitiva kunskapen kommer före vetenskapen och innefattar sådant som kallt och varmt. Den demonstrativa kunskapen är sådant vi kommer fram till genom analys och observation. Till sist finns den sensitiva kunskapen som leds av våra sinnesintryck.

Hur vi uppfattar tingen enligt Locke

Locke skiljer mellan primära och sekundära egenskaper hos tingen (en dikotomi som kan jämföras med nödvändiga - tillfälliga egenskaper i Aristoteles metafysisk). De primära egenskaperna är form, soliditet, rörelse, utsträckning och antal. Dessa egenskaper hos tingen är oberoende oss, det vill säga den som betraktar.

De sekundära egenskaperna är sådant som färg, smak och lukt. Dessa är till skillnad från de primära inte oberoende oss, utan i stället subjektiva medan de påverkas av våra sinnesorgan. Det gröna är ingen objektiv egenskap hos bladet, snarare något vi uppfattar genom vår synförmågas sätt att tolka.

Denna slags indelning som bukar benämnas kritisk realism var något som redan Demokritos gett förord åt och som definierades på nytt under 1970-talet.

Liberalismens fader

Locke har givits epitetet "liberalismens fader". Hans betydelse för liberalismen vilar på verket Två avhandlingar om regeringssättet där Locke fördjupar sig i förhållandet människa - frihet. Det är en slags frihet som betonar den enskilda människans rätt till eget ägande och att det är statens ansvar att värna därom.

Locke försvarar äganderätten och finner det förnuftsvidrigt att hela jordens resurser ska hållas gemensamma. Även om jorden tillhör alla gemensamt, har en människa rätt till resultatet av sitt arbete. Om någon brukar ett stycke orörd jord genom eget kroppsarbete bör denne också ha rätt till skörden. Detta betraktelsesätt manar på intet sätt på någon exploatering, Locke tillägger nämligen att förfarandet är rättmätigt "så länge det finns tillräckligt många och lika goda ting kvar i gemensam ägo för de andra". (Se fördjupning om Lockes syn på naturtillståndet i länk nedan.)

Precis som Hobbes gör i sitt kända verk Leviathan förordar även John Locke det positiva i utvecklingsgången från naturtillstånd till samhällsfördrag. Samhället gynnar rättvisa och är till skydd för människan. Locke skiljer sig samtidigt tydligt från Hobbes: då Hobbes menade att människornas oförmåga att undvika konflikter kräver en envåldshärskares suveräna makt anser Locke att människan ska ha en fri roll i samhället och tillskriver henne förmågan att själv avgöra vad som är rättvisa genom förnuftet.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Locke länkar - läs vidare

Litteratur

Skrifter av Locke

  • En essay om den mänskliga kunskapsförmågan (An Essay Concerning Human Understanding) - 1689
  • Två avhandlingar om regeringssättet (Two Treatises of Goverment) - 1690

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.
Kymlicka, Will (1990). Modern politisk filosofi. Nya Doxa.
Locke, John. (2016). Andra avhandlingen om styrelseskicket. (Övers. Eva Backelin). Bokförlaget Daidalos