Socialismens ideologi

På 1800-talet formades de stora politiska ideologierna och socialism var tillsammans med konservatism och liberalism ideologierna som fick mest genomslag.

Socialismen står i starkt kontrastförhållande med både konservatism och liberalism. Rent ideologiskt är skillnaderna allra störst gentemot liberalismen. De grunddrag som skiljer sig åt hos dessa ideologier är att socialism strävar mot kollektivism och utjämning av ägandet medan liberalismen bejakar den enskildes individuella rättigheter inklusive privat äganderätt. Det socialistiska synsättet menar att medborgarna gagnas av att staten spelar en dominerande roll i samhället, vilket bland annat återspeglas i att tillgångar balanseras på ett rättvist sätt mellan människorna. I sin tur anser liberalisterna att verklig rättvisa uppstår genom att minska statens inflytande för att ge människorna största möjliga frihet.

Historisk bakgrund

Socialism är ett mycket gammalt fenomen och det är svårt att exakt spåra dess uppkomst. Som politisk ideologi var det dock under 1800-talet socialismen gavs klara konturer. Några viktiga förgrundsfigurer inom socialistiskt tänkande ska här presenteras.

Den skotske historikern och filosofen Thomas Carlyle (1795-1881) kritiserade liberalismens tankesätt såväl som industrialismens konsekvenser, vilka förvandlade människor till arbetskraft och fråntog dem möjligheten att leva i ett naturligare och större sammanhang. Han idealiserade det gamla klosterlivet och den feodala uppdelning som rådde under medeltiden medan han fördömde sin egen tids kapitalister som hade svikit de fattiga.

En annan tänkare vars idéer skulle bli rötter i den socialistiska ideologin var fransmannen Charles Fourier (1772-1837). Han ville se samhället ändras till att bättre passa människorna – bourgeoisien hade skapat ett onaturligt samhälle där de vanliga människornas utveckling hämmades. För att åstadkomma en naturlig samvaro mellan människorna var inte lösningen den rationella individualismen utan en kollektivism som hölls samman av känsloband. Precis som Carlyle var Fourier kritiskt inställd till industrialismen, men hans kritik skiljde sig då den inte främst inriktades på dess negativa konsekvenser utan Fourier såg det industriella samhället som en passerad fas för civilisationen.

Bland socialistiska föregångare bör även Henri Saint-Simon (1760-1825) nämnas som ville se staten som en centralstyrd meritokrati samt Pierre Joseph Proudhon (1809-1865) som bland annat kritiserade ägandet och ville se en ökad makt hos arbetarna.

Fourier, Saint-Simon och Proudhon skulle alla kallas utopister av Karl Marx. Marx ansåg dem naiva och sysselsatta med abstrakta tankar då han själv sysslade med politiska undersökningar baserade på det som var materiellt rådande. Marx var en av 1800-talets mest inflytelserika politiska tänkare och hans läror är i hög grad socialistiska, fast de primärt ingick i kommunismen enligt vilken klasskampen skulle lösas med revolution i stället för reformer.

Marxistiska tankegångar och revisionism

Socialismen har dock assimilerats med marxistiska tankegångar och varit förknippad med kommunism, som i Marxism-leninism. En radikalare form har också frambringats i den rörelse som getts namnet syndikalism.

Den tyska politikern och filosofen Eduard Bernstein (1850-1932) lät framföra kritik mot marxismens inflytande på socialismen och likaså pekade han på att de förutsägelser som framfördes i Kommunistiska manifestet inte slagit in: det hade varken blivit en större kapitalkoncentrering och inte heller hade fattigdomen bland arbetare ökat.

Hans slutsats därmed var att en revolution inte var nödvändig. I stället förordade han successiva reformer och hans lära har getts beteckningen revisionismen.  

Under 1900-talet har den socialistiska ideologin tillämpats i olika modeller runtom i världen. I delar av Europa har Socialdemokratin fått starkt genomslag med folkrörelsen som sinnebilden för ett rättvist och demokratiskt samhälle.


Bourgeoisien franskt ord för borgarklass som brukar ställas i motsats till arbetarklass.

Meritokrati ett samhälle där invånarnas status avgörs efter deras kunskaper och meriter.

Politiska ideologier - läs vidare