Nihilism

Nihilism är förnekandets ideologi, en radikal livsuppfattning där själva existensen saknar värde (ordet härstammar från det latinska nihil för intet). Nihilism är ingen utpräglad filosofisk lära, men genomsyras av abstrakta tankar.

Nihilismen uppstod under 1850-talet och formgavs i den ryska litteraturen. ”Den första nihilisten” var romanfiguren Basarov som skildrades i Ivan Turgenjevs roman Fäder och söner från 1862. Det är denna romanfigur som i stor utsträckning format synen på vad en nihilist är. Senare skulle en annan rysk författare Fjodor Dostojevskij skildra nihilismen i mörkare färger och i mer kritiska ordalag i sin roman Onda Andar (1870).

Den strömning som från början var en rysk angelägenhet och en motrörelse mot en del av landets politik, med terroristiska inslag, skulle sedermera utvecklas till ett begrepp med universella applikationer. Vi börjar dock med att fördjupa oss i det som blivit den mest kända källan till denna uppfattning.

Basarov – arketypen för en nihilist

En del av det som senare har förknippats med nihilism är alltså förankrat i denne romanfigur vid namn Basarov. Han är en person som inte tror på någonting, eller kanske snarare inte har aktning för någonting. Hans ståndpunkt är ständigt kritisk.

När Basarov utfrågas angående motiven hos den uppfattning han anammat svarar han: ”Drivkraften för våra handlingar är det som vi anser nyttigt (…) Nu för tiden är ingenting så nyttigt som att förneka – därför förnekar vi”. När han sedan får följdfrågan om han verkligen förnekar allt inklusive konsten och poesin samt något den frågande inte vågar uttala och gissningsvis avser religionen eller den ryska tsaren svarar Basarov lugnt: ”Allt”. Även den romantiska kärleken är reducerad till nonsens, fastän Basarov tycks, åtminstone för ett tag, ”glömma sig” då han börjar hysa starka känslor för en kvinna i berättelsen.

Basarov fördömer idealism och förordar i stället materialism. Det är naturvetenskapen – Basarov är utbildad läkare – som är det enda av betydelse: ”En duktig kemist är tjugo gånger nyttigare än någon poet”. Vad som intresserar Basarov är fysiologi som är en objektiv vetenskap. Berättelser om människoöden bemöter han däremot med indifferens. Människor är till hög grad lika, är Basarovs uppfattning, och skillnader i personliga egenskaper är blott marginella. 

Nihilisten har också getts yttre kännetecken i denna roman som sedan förblivit något av en schablonbild. Så här beskrivs Basarovs ansikte av Turgenjev: ”Det var långt och magert med en bred panna, en näsa som från den platta roten smalnade av mot spetsen, stora grönskiftande ögon och ett hängande gulbrunt kindskägg; ett lugnt småleende gav detta ansikte liv och det vilade över det ett uttryck av självkänsla och klokhet”.

Nietzsche och hans syn på nihilism

Den av kända filosofer som annars skulle förknippas med nihilism mer än någon annan är Friedrich Nietzsche (mindre kända namn är de ryska tänkarna Nikolay Chernyshevsky och Dmitrij Pisarev). Medan Dostojevskij lät en av sina romanfigurer uttala ”Om Gud inte finns, är allt tillåtet” skulle Nietzsche fastslå att ”Gud är död!”.

Den nihilistiska uppfattningen återspeglas Nietzsches filosofi och han var en av de första att skriver om dess lära och spekulera utifrån utgångsläget att världen i renons av en Gud också är i renons av absoluta värden. Utan en Gud finns ingen moralisk sannskyldighet – allt är öppet för egen tolkning.

Utan att vara en företrädare för nihilismen hade Nietzsche inga problem med att ersätta traditionell kristen moral mot värderelativism, vilken han såg som en konsekvens av frånvaron av en Gud. Till skillnad från nihilisterna hävdade dock Nietzsche att moraliska värden kvarstod fastän en relativism infunnit sig.

Nihilism och anarki

Nihilism är i flera bemärkelser näraliggande anarkism. I bägge fallen finns en motsträvighet mot överhet och auktoriteter, mot lagar och principer. Båda är revolutionerande i sin natur, fast vill man göra en åtskillnad går det att peka på att anarkismen har progressiva inslag i form av viljan till en ny samhällsordning med socialistiska förtecken. Nihilismen däremot saknar en sådan strävan. Den vill på samma sätt riva ner det rådande, men är mindre tydligt än anarkismen vad den vill ersätta det gamla med.


Värderelativism filosofisk ståndpunkt som tillbakavisar absoluta och universella värden, till exempel i synen på moral.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Andra ämnen - läs vidare

Källor

Turgenjev, Ivan. (2017). Fäder och söner (övers. Hjalmar Dahl). Stockholm: Modernista.
https://theanarchistlibrary.org/library/aragorn-nihilism-anarchy-and-the-21st-century
https://www.thoughtco.com/nietzsche-and-nihilism-250454