Proudhon

1809-1865

Pierre Joseph Proudhon har bland annat gått till efterhistorien som den första uttalade anarkisten, men långt mer än blott agitator var han också en inflytelserik filosof. 

Som ung levde Proudhon fattig och hade svårt att få arbete inom sitt yrke som typograf. Han lyckades dock få ett stipendium som ledde till universitetsstudier i Paris inom språkvetenskap, filosofi och nationalekonomi.

Ägande och profit

Han stod på arbetarnas sida och särskild aversion hyste han inför profiterande kapitalister. ”Egendom är stöld” är dem mest kända orden från Proudhons penna och nedtecknades i verket ”Vad är egendom?”. Vad Proudhon menade med detta var inte att människan skulle återvända till stadiet som nomad och jägare utan att ägandet skulle disponeras på ett rättvist sätt. Han skiljer mellan ägande och besittande.

Enligt Proudhons indelning är besitta att nyttja något för eget bruk medan ägande sträcker sig utöver vad som är nödvändigt för en person. Han menade vidare att arbetarna även borde ha del i produkterna och vinsterna i stället för bara ingå som arbetskraft i en process vars vinstöverskott tillfaller en annan part, vilket gjorde dem sårbara på längre sikt; eller som Karl Marx senare skulle uttrycka saken: ”Kapitalisten kan leva längre utan arbetaren än arbetaren utan kapitalisten”.

Detta synsätt associerar till kommunism, fast Proudhon var lika stark motståndare till kommunismens inskränkning med staten som kontrollerande produktion och kapital. Målet var en medelväg mellan dessa ytterligheter och i lösningen ingick tanken att företagen skulle tillhöra arbetarna, men att mindre företagsamheter skulle få bedrivas för att individer skulle ha möjligheten att vara innovativa. 

Proudhons stridbarhet i denna fråga ledde slutligen till att han hamnade i fängelse tre år efter sitt andra åtal.

Anarki och federalism

Anarkisten Proudhon betraktade samhället utifrån den historiska erfarenheten att den högsta myndigheten – oavsett om den var folkvald – i slutändan ställer sig på de högsta klassernas sida och att folket blir förfördelat fastän statens ursprungliga uppgift är att skydda dessa. Därmed ville han se en revolution som skulle krossa ordningsmakten och låta människorna själva styra på nytt. Han ansåg att människorna förfogade över all nödvändig moral som krävdes för att de själva skulle kunna avgöra mellan rätt och fel.

Senare i livet kom Proudhon att ompröva sin anarkistiska inställning och reviderade sin samhällssyn mot ett federalistiskt system. Federalism syftar till att kommuner och provinser åläggs större självständighet inom en stat och för Proudhon är en viktig punkt att deras makt totalt sett var större än statens. Proudhon pekade också på en annan fördel, nämligen att expansionslustan tenderade vara mindre hos federationer än stater och att krig därmed blev mindre sannolika. (Även vid bildandet av Europeiska Unionen som i viss mån kan ses som en konfederation fanns liknade tankar kring fredlig stabilitet).

Pierre Joseph Proudhon betraktades från högerhåll som en skräckinjagande revolutionär och från vänsterhåll som opålitlig. Han var ovillig att inordna sig kring partilojalitet eller dogmatism. Däri inkluderades Marxismen ... när Proudhon tillfrågades om han ville ansluta sig till den Kommunistiska korrespondenskommittén blev dennes svar: ”låt oss inte bli ledare för en ny tolerans, låt oss inte uppträda som apostlar för en ny religion”. Han delade heller inte den marxistiska synen på ett förestående omdanat samhälle som skulle realiseras efter en revolution: För Proudhon skulle människans utveckling mot ett idealt samhälle kräva århundraden.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Proudhon länkar - läs vidare

Litteratur

Skrifter av Proudhon

  • Vad är egendom (Qu'est-ce que la propriété?) - 1840
  • Eländets filosofi (Systèmes des contradictions économiques, ou philosophie de la misère) - 1846
  • Revolutionens allmänna idé (Idée Générale de la Révolution au XIXe Siècle) - 1851