Lever vi i en datorsimulerad värld?
Hypotesen att hela universum skulle vara en datorsimulering förefaller absurd, men samtidigt är den svår att motbevisa. Men märk väl att enbart för att något är svårt att motbevisa gör det inte nödvändigtvis till ett plausibelt scenario. Ett citat av Bertrand Russell kan anföras:
Sålunda är det t. ex. möjligt att livet är en enda lång dröm och att yttervärlden endast äger den grad av verklighet som tillkommer föremål i drömmar; men ehuru en sådan uppfattningen inte förefaller oförenlig med kända fakta, finns det inget skäl att föredra den framför sunda förnuftets uppfattning, enligt vilken andra människor och ting verkligen existerar.
Russell tillägger sedan en ytterligare viktig sak när det gäller att inte låta sig bländas av tänkbarheter på den grund av några uppenbara obestridliga fakta som talar emot dem saknas. Att försöka föra argument till bevis genom att basera dem på ”friheten från motsägelser slår alltid fel, eftersom det inte finns något bevis för att det endast kan finnas ett enda motsägelsefullt system”.
Även om Russells här inte diskuterar i kontexten av en tänkbar datorsimulerad värld kan hans argument ges allmän giltighet. Inom områden med hög komplexitetsgrad finns tack vare de många motsägelserna en bördig jord för en mängd disparata teorier.
Hypotesen om världen som datorsimulerad utgår från tanken att vår värld inte är objektiv eller bestående av materia. Dess ståndpunkt utgår från den vetenskapliga position som inom filosofin kallas idealism.
Idealismen går tillbaka på idéläran under antiken som är mest förknippad med Platon. Enligt idéläran är idéer viktigare än materiella ting för att förklara tillvaron. Vår varseblivning av ting och former är enligt Platon bara approximativ eftersom våra sinnen är oförmögna att upptäcka tingens egentliga form. Därför känner vi bara tingen som ofullständiga idéer. Enligt idealismen uppfattar vi inte världen korrekt eftersom vi bara har tillgång till våra sinnesdata. Vår varseblivning av världen är alltså beroende av våra sinnen och i denna subjektiva observation av världen finns ingenting som garanterar att vi uppfattar världen korrekt.
Fastän antikens idélära inte är identisk med den som används som ett led i resonemanget kring världen som datorsimulerad är det alltjämt fråga om idealism, men en extrem form av idealism.
Idealismen får faktiskt visst stöd av den moderna vetenskapen. I takt med att forskningen inom partikelfysik gjort nya landvinningar går det knappast att påstå att världen runt om oss blivit mer begriplig. Den materialistiska synen som var förhärskande i den klassiska fysiken har delvis rubbats. Numera kan atomer och annan materia i mikrokosmos inte självklart förklaras som partiklar egenskaper utan beskrivs ibland som vågor.
Argument och motargument för att världen är simulerad
Några av de argument som brukar resas i samband med simuleringshypotesen presenterat med kommentarer.
Argument: Ett universum som uppstått ur ingenting är mer plausibelt med betingelserna i en datorsimulering.
Bing bang som markerar startpunkten av vårt universum är enligt de som förespråkar hypotesen om en simulerad värld alltför otrolig för att bygga på en materistisk grund. I stället är det mer plausibelt med en datorsimulering där ingenting omöjliggör att något skapas ur intet.
Motargument: Emot detta kan ställas följdfrågan vad var det då som möjliggjorde det fysiska rum där en datorsimulation kan skapas?
Argument: Världen tycks kvantifierad och detta påminner om datorernas bytes.
Världen är kvantifierad i små byggstenar – atomer och andra byggstenar på subatomär – nivå, vilket återfinns i den digitala världen i form av bytes (bitar).
Motargument: Att en analogi kan påvisas bevisar i sig inget utöver förekomsten av likheter.
Argument: Det finns en maximal hastighet, vilket har en parallell med en dators gräns för prestanda.
Enligt fysikens lagar är ljushastigheten den övre gränsen för hur fort något kan förflytta sig. Detta talar för en datorsimulering eftersom en dator har också liknande begränsningar.
Motargument: Här kan föregående motargument upprepas.
Argument: Ting uppträder i duplicerad form, vilket liknar uppbyggnaden av ett datorprogram där kopiering används.
I naturen påträffas identiska ting som är lika till formen inom ett visst antal kategorier. Detta liknar den process då föremål byggs upp i datormiljöer genom att en uppsättning föremål kopieras i större mångfald i stället för att enbart bestå av unika föremål.
Motargument: Här kan ånyo föregående motargument upprepas.
Argument: Lokalitet är inte nödvändig mellan ting.
Kvantfysiken har bevisat förekomsten av icke-lokalitet, vilket innebär att föremål kan påverka varandra även om de inte befinner sig nära varandra. Att två partiklar kan påverka varandra trots att de befinner sig på stort avstånd från varandra, menar förespråkarna av simuleringshypotesen, är svårförklarligt utifrån materialistiska grunder men helt naturligt i en datormiljö där ingenting bestrider icke-lokalitet.
Motargument: Vad som uppvisats av kvantfysiken är på många sätt förbryllande och ibland till synes orimliga. Inte desto mindre är icke-lokalitet en del av fysiken och närmare bestämt det som kallas kvantfältteori.
Argumentet kring observatöreffekten
Observatöreffekten inom fysiken (the observer effect) är också en del av kvantfysiken och förmodligen än mer besynnerligt än icke-lokaliteten. Det finns enligt de som förespråkar simuleringshypotesen ingen tillfredsställande förklaring till att elektroner uppför sig annorlunda om de observeras till skillnad mot om de inte observeras.
Motargument: Än en gång kan det konstateras att kvantfysiken har inslag av gåtfullhet och kan ge upphov till drastiska tolkningar. Det finns dock även för detta fysiska förklaringar, huruvida dem är obestridliga är förstås inte förbjudet att föra diskussioner om.
Argumentet kring världen som ett hologram
En del av tanken på universum som inbyggd i ett datorprogram är det om vår tredimensionella värld som skapat ur en tvådimensionell miljö.
Motargument: Det finns såväl bland förespråkare kring simuleringshypotesen som i övriga fysikervärlden teorier kring universum som ett hologram. Det finns därför inget som direkt bevisar att ett universum med egenskaper av hologram skulle medföra att det vore datorsimulerat.
Sammanfattningsvis kan kritiken mot hypotesen om att vår värld är datorsimulerad grunda sig i att vi är färgade av att vi befinner oss i en högteknologisk tid där det digitala blivit allt mer centralt i vårt liv. Idén om en simulerad tid kan därför ses som ett uttryck för vår tid snarare än att det finns särskilt mycket som talar för den.