Russell
Bertrand Russell var en brittisk filosof och matematiker. Via logikens och matematikens analysmetod ville Russell hitta säkrare grunder för filosofins grundvalar. Den utspridda oenigheten i ett flertal av ämnets grundläggande frågor tilltalade honom inte och han ville omvandla filosofin till en naturvetenskap.
Bertrand Russell föddes i byn Trellech i Wales 1872. Han studerade vid Cambridge och blev tillsammans med G.E. Moore huvudpersonerna i "Cambridge-skolan". De båda, delvis i efterföljd av Gottlob Frege, skulle bli tidiga representanter för den analytiska filosofin, som skulle vidareutvecklas av bland andra Ludwig Wittgenstein.
Hans huvudverk gällde matematik och har titeln Principia Mathematica (utgavs i tre volymer 1910–1913). Russell skrev även populärfilosofiska verk som Filosofins problem (The Problems of Philosophy, 1912) och Västerlandets filosofi (History of Western Philosophy, 1946) samt förtjänades 1950 med Nobelpriset i litteratur.
Logiken och matematik
I Principia Mathematica försökte Russell tillsammans med Alfred North Whitehead utarbeta allmänna regler för matematik. Målet var att systematiskt sammanföra matematikens alla områden och låta dessa förklaras med logiken. Betraktandet av matematik som reducerbart till logik har kallats logisism.
Russells stora projekt skulle dock, åtminstone delvis, omkullkastas av den österrikiske matematikerns Kurt Gödels upptäckter om att matematiken inte vilar på fullt konsistenta lagar och därför inte kan reduceras till axiomatiska system.
Språkfilosofi och Russells paradox
En del av Russells insatser skedde inom språkfilosofin och ska bland annat ha löst ett långvarigt semantiskt problem. Det gällde satsen "Den regerande kungen av Frankrike är flintskallig". Eftersom Frankrike inte har en kung blir meningens innehåll antingen falsk eller meningslös, men trots allt förstår vad meningen vill säga, något som gör det problematiskt att beteckna meningen falsk eller meningslös.
Russells lösning var att se meningen som en rad sammansatta påstående, vilka var för sig äger mening och kan ses som antingen falska eller sanna var för sig, men vars hopsättning skapar en falsk utsaga.
Det finns även en känd språklig paradox uppkallad efter den brittiske filosofen, "Russells paradox". Denna paradox brukar populärt beskrivas (den ursprungliga Russells paradox handlar om mängdlära och är egentligen ett problem inom formell logik) med hjälp av följande exempel:
En barberare i en by rakar alla män som inte rakar sig själva. Rakar barberaren sig själv?
Meningens utsagor strider mot sig själva då de är självrefererande och måste besvaras med att en sådan barberare inte finns – eller med den logiska omskrivningen: om ja, så nej; om nej, så ja.
Politisk aktivist och samhällsdebattör
Medan Russell i sin tidiga inställning åsidosatte politik som en legitim part i filosofiämnet skulle han ändra sig då han fick uppleva ett världskrig. I Världens återuppbyggande (Principles of social reconstruction) formulerades hans politiska grundsyn. Skriftens publicering sammanföll med första världskrigets slut och pläderade för nya tankesätt i den politiska teorin för att undvika de förutsättningar som leder till krig mellan mäktiga stater.
Russell framträdde också som samhällsdebattör som inte var rädd för att yttra sig i skarpa ordalag. Efter att ha vägrat värnplikt och kallat första världskriget för dårskap drogs hans lärartjänst in på Cambridge. Hans frispråkighet och pacifistiska övertygelse skulle rendera honom ytterligare två fängelsevistelser. Samtidigt var han en filosof vars politiska engagemang, ovanligt nog, fick inflytande bortom intellektuella kretsar.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi