Russell
Bertrand Russell var en brittisk filosof och matematiker. Han studerade på Cambridge och är tillsammans med G.E. Moore huvudpersonerna i "Cambridge-skolan". De båda, delvis i efterföljd av Gottlob Frege, skulle lägga grunden för den analytiska filosofin.
Via logikens och matematikens analysmetod försöker Russell hitta säkrare grunder för filosofins grundvalar. Den utspridda oenigheten i mängder av ämnets spörsmål tilltalade honom inte och han ville omvandla filosofin till en naturvetenskap.
Hans huvudverk gällde matematik och har titeln Principia Mathematica (utgavs i tre volymer 1910–1913). Russell skrev även populärfilosofiska verk som Filosofins problem (The Problems of Philosophy, 1912) och Västerlandets filosofi (History of Western Philosophy, 1946) samt förtjänades 1950 med Nobelpriset i litteratur.
Språkfilosofi och Russells paradox
En del av Russells insatser skedde inom språkfilosofin och ska bland annat ha löst ett långvarigt semantiskt problem. Det gällde satsen "Den regerande kungen av Frankrike är flintskallig". Eftersom Frankrike inte har en kung blir meningens innehåll antingen falsk eller meningslös, men trots allt förstår vad meningen vill säga, något som gör det problematiskt att beteckna meningen falsk eller meningslös.
Russells lösning var att se meningen som en rad sammansatta påstående, vilka var för sig äger mening och kan ses som antingen falska eller sanna var för sig, men vars hopsättning skapar en falsk utsaga.
Det finns även en känd språklig paradox uppkallad efter den brittiske filosofen, "Russells paradox". Denna paradox brukar beskrivas med hjälp av följande exempel:
En barberare i en by rakar alla män som inte rakar sig själva. Rakar barberaren sig själv?
Meningens utsagor strider mot sig själva, genom en så kallad självreferens, och måste besvaras med att en sådan barberare inte finns.
Politisk aktivist och samhällsdebattör
Medan Russell i sin tidiga inställning åsidosatte politik som en legitim part i filosofiämnet skulle han ändra sig då han fick uppleva ett världskrig. I Världens återuppbyggande (Principles of social reconstruction) formulerades hans politiska grundsyn. Skriftens publicering sammanföll med första världskrigets slut och pläderade för nya tankesätt i den politiska teorin för att undvika de förutsättningar som leder till krig mellan mäktiga stater.
Russell framträdde också som samhällsdebattör som inte var rädd för att yttra sig i skarpa ordalag. Efter att ha vägrat värnplikt och kallat första världskriget för dårskap drogs hans lärartjänst in på Cambridge. Hans frispråkighet och pacifistiska övertygelse skulle rendera honom ytterligare två fängelsevistelser. Samtidigt var han en filosof vars politiska engagemang, ovanligt nog, fick inflytande bortom intellektuella kretsar.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi