Konsekvensetik och tankeexperiment
Inom moralfilosofin används tankeexperiment som belyser svåra etiska val. Här presenteras några av dessa.
Spårvagnsproblemet
Ett ofta åberopat moraliskt tankeexperiment är ”Spårvagnsproblemet”, först formulerat 1967 av den brittiska filosofen Philippa Foot. En skenande spårvagn rusar fram på ett spår på vilket det längre fram ligger fem fastbundna personer. Du bevittnar detta och har chansen att dra i en spak som får spårvagnen att växla över till ett annat spår, fast där ligger en person fastbunden. Vad gör du?
Ur ett perspektiv kan valet tyckas självklart: om du ingriper kan du rädda fem personer genom att offra en person. Vad som ändå skapar ett moraliskt dilemma är att din aktiva insats bidrar till att en person dör som annars inte dött.
Från ett utilitaristiskt perspektiv är alternativet att växla över så att totalt fyra personer mindre troligtvis omkommer att föredra, men andra perspektiv kan andragas. En del vill helst inte ingripa alls. Dessa hävdar att genom att hålla sig utanför bidrar de inte till utfallet eller åtminstone låter de handlingen ha sin gång.
Vissa hävdar att det vore fel att inte ingripa och att det saknas stöd utifrån etiska principer att förbli passiv. Idén att vi har en plikt att inte avstå utan påverka situationer även om vi inte är upphov till dem kallas inom etisk filosofi för negativt ansvar. En kritik mot detta synsätt är att det inkräktar på vår integritet och tvunget manar oss till beslut, vilket i mer extrema fall som ovan anförda kan belasta vårt samvete med människoliv.
Situationen har inget givet rätt handlingssätt. Snarare är det frågan om vilken etisk princip som tillämpas. Villkoren kan dessutom ändras och spetsa till situationen ytterligare genom att de inblandade personerna ges beskrivningar. Kanske är det fem vuxna som ligger på ena spåret mot vilka spårvagnen rusar medan den fastbundna på andra spåret är ett barn.
För mer specifika omständigheter för åldersperspektivet i Spårvagnsproblemet … Ponera att de fem personerna på ena spåret dit spårvagnen är på väg samtliga är 80 år medan det på det andra spåret ligger ett barn på 10 år. Här skulle exempelvis argument kunna resas för att då medellivslängden är cirka 82 år (i Sverige) är de sammanlagda livsåren som går förlorade troligtvis fler om spåret växlas om.
Vill man införa andra slags moraliska knutar skulle de fem personerna som spårvagnen rusar mot kunna vara brottslingar, vilket personen på det andra spåret inte är. Vidare skulle personernas brott ges olika kategorier, vilket de som fick ta moralisk ställning i form av ”åskådaren” hade uppvisat olika reaktioner inför.
300 eller 3000 människor?
Spårvagnproblemet har omstöpts i en mängd varianter. I boken Existentialisterna refererar Sarah Bakewell till ett möte mellan de franska filosoferna Maurice Merleau-Ponty och Jean-Paul Sartre där den förra frågat den senare vad denne skulle göra i ett framtvingat val mellan att antingen döda 300 eller 3000 människor.
Matematiskt är frågan simpel, men det kan finnas skillnad mellan matematik och filosofi vilket också Sartre vägledde sitt beslut på. Han menade att varje människas värde är oändligt och det går inte att beräkna oändligheter. Sartre skulle dock senare i livet ändra uppfattning med motiveringen att hans förra ståndpunkt var ett sätt att själviskt smita undan plikt. Han ansåg att det fanns situationer när man var tvungen att ”smutsa ner händerna”.
Kidnappningen
Detta är ett moraliskt dilemma konstruerat av undertecknad. Låt säga att ett barn kidnappas och hotas att bringas om livet ifall en lösensumma inte betalas. Barnets föräldrar vädjar till en utomstående välbärgad person att hjälpa till med lösensumman som de själva inte har råd med.
Den utomstående känner sig förpliktad och bereder sig att bidra med den begärda summan. Förvisso innebär detta att merparten av dennes pengar går åt, resonerar denne i ett samtal med en bekant, men ett liv är trots allt viktigare än pengar. Fast då invänder den bekante att det vore extravagant att betala en så stor summa för ett enda liv – samma summa hade genom välgörenhet kunnat rädda ett flertal liv i ett fattigare land.
Dilemmat som inträder är ifall denne borde tänka om och i stället skänka pengarna till en välgörenhetsorganisation med utfallet att flera liv räddas i stället för att skänka pengarna för att rädda ett enda liv.
Även här bygger tankeexperimentet på ett val mellan att rädda ett liv eller flera, men vad som skiljer sig från Spårvagnsproblemet är att båda valen inbegriper en aktiv handling när väl bidragaren blivit involverad.
*
Gemensamt för dylika moraliska tankeexperiment är att det inte finns några korrekta svar. Vad olika personer väljer för alternativ handlar mycket om vilka etiska principer som följs. ”Spårvagnsproblemet” och ”Kidnappningen” kan dessutom modifieras på diverse sätt, vilket exemplifierades ovan. Genom att modifierar förutsättningarna går det nästan säkert skapa dilemman där valet blir mycket svårt.