Nozick

1938-2002

Robert Nozick föddes i New York 1938, son till rysk-judiska föräldrar. Han blev vid 30 års ålder den yngste professorn någonsin på Harvard. Hans publika genombrott skedde fem år senare efter han utkommit med boken Anarki, stat och utopi. Även om Nozick uppvisar en bredd i sina verk har han på grund av sin mest kända bok förknippats huvudsakligen med politisk filosofi.

Kritik av utilitarismen

Nozick intog en kontroversiell hållning till utilitarism och instämde inte i den utilitaristiska principen (även om han blev något mer kompromissvillig i senare delen av livet). För honom var individen okränkbar och han motsade sig idén att en individ kunde offras för det allmännas nytta med argumentet att ”det finns ingen samhällelig enhet (…) Det finns bara enskilda personer”.

Anarki och stat

I Anarki, stat och utopi finns bland annat referenser till Locke och dennes naturtillstånd. Nozick vill undersöka om staten är moraliskt förkastlig och kränker människans rättigheter. Han finner enbart den minimala staten moralisk legitim medan en mer omfattande stat kränker individens rättigheter. Han ger belägg för att det i en anarki oundvikligen uppstår sammanslutningar som i slutändan utvecklas till en stat – en process som beskrivs ”styrt av en osynlig hand” (vilket refererar till Adam Smiths begrepp den osynliga handen).

Resursfördelning i samhället

I Nozicks politiska filosofi förs en diskussion kring hur fördelningen av samhällets resurser bör se ut. Han argumenterar bland annat mot Rawls differensprincip som endast legitimerar ojämnlika fördelningar av materiella tillgångar om det gynnar de minst priviligerade, vilket i slutändan innebär en potentiell utjämning av resurser.

Nozick betonar från en liberalistisk synvinkel godtagbarheten i skillnader mellan människors resurser och poängterar individers skilda behov, vilka samhället inte alltid kan tillgodose utan där en del måste falla på individens egen process: ”Därför måste man antingen klara sig utan en del extra som man vill ha, eller få lov att göra något extra för att skaffa sig något av det”. Driftighet kan därmed leda till ojämlika resurser, men Nozick frågar sig alltså varför detta skulle förbjudas.

Fördelningen i samhället gäller dock inte bara resultatet av varierad driftighet. Det finns även skillnader i människors naturliga talanger, vilka på sikt genererar ojämlika förhållanden genom till exempel storlek på lön för utfört arbete.

Enligt Rawls principer skulle samhället motverka den fördel naturliga talanger ger upphov till emedan sådana fördelar inte är moraliskt försvarbara. Nozick däremot vänder sig mot detta och menar att det är onaturligt att frånkompensera människor vars naturliga talanger gett dem en fördel gentemot andra. Och i stället för att försöka motverka de eventuella skillnader som naturliga talanger kan generera betonar Nozick att vissa människors talanger inte bara gynnar dem själva utan även andra.

Utopiers förutsättningar

När Nozick reflekterar över den bästa tänkbara av världar nyanserar han uppfattningen om vad utopiska visioner egentligen kan göra anspråk på i form av förverkligande. Dels påpekar han omständigheten att även ett utopiskt samhälle måste vara föränderligt, dels att olikheterna i mänskliga preferenser gör att alla aldrig kan bli helt nöjda inom en sammanslutning. Därmed går det bara att helt tillgodose en enda människas absoluta drömscenario.

För Nozick utgör olikheterna bland människor ett hinder för att ett samhälle uppstår där envars värderingar respekteras. Nozick framställer en rad frågor som belyser det svåra i att ens i teorin skissera ett samhälle där alla behov och önskningar verkställs: ”Skulle det finnas privat egendom? Skulle det bli ett lugnt, tryggt liv eller ett med äventyr, utmaningar, risker och chanser till hjältedåd? Skulle det finnas en religion eller många, eller ingen alls?” och så vidare.

Det närmaste Nozick själv kommer en skiss på utopiska förhållanden är idén att det ska finnas en mängd utopiska ”associationer” inom en större utopisk struktur som skiljer sig åt och dit individer kan ansluta sig efter eget tycke. Dessa är då inom ramen för den minimala staten som Nozick i övrigt förordar.

Robert Nozick utkom med flera ytterligare verk efter Anarki, stat och utopi och särskilt Philosophical Explanations blev väl mottagen. Han ses som en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer, fast är på grund av sin radikalitet även en av de mest ifrågasatta.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Litteratur

Skrifter av Nozick

  • Anarki, stat och utopi (Anarchy, state and utopia) - 1974
  • Philosophical Explanations - 1981
  • Invariances - 2001

Källor

Kymlicka, Will (1990). Modern politisk filosofi. Nya Doxa.
Citaten i texten är från Margareta Eklöfs översättning av Anarchy, state and utopia.