Antiken. Den västerländska filosofin inleds under antiken och markerar en övergång från den slags tankevärld som orienterar sig via myter till ett abstrakt tänkande.

Den första skolan av filosofer var försokraterna, vilka sökte svar på vad världsalltet utgjordes av, de sysslade med naturfilosofi. Sokrates däremot ville finna ut hur vi borde leva, han sysslade med etik.

Platon skulle överta delar av vad Sokrates lärde ut och förmedla detta i formen av konversationer – många av hans skrifter är bevarade. En central tanke hos den tidige Platon där han är påverkad av Sokrates är att dygd (som även innefattar kunskap) är en medfödd egenskap i den mening att den finns outvecklad i vår själ och kan framväxa. Kunskap och dygd existerar enligt detta tänkesätt som idéer och inte som produkter av erfarenheten. Från att ha varit influerad av Sokrates skulle den sene Platon utveckla sina egna läror, bland annat politiska teorier inklusive vad som är det ideala samhället.

Jämte Platon är Aristoteles den mest inflytelserika tänkaren från antiken. Till skillnad från Platons lära om idéer var Aristoteles mer jordnära i det han utgick från erfarenheten. Han inriktade sig på att finna den mest grundläggande kunskapen för att sedan med härledning av denna utvidga kunskapsfältet.

Filosofisk dualism. En skiljefråga som fortfarande existerar inom kunskapsteori tog form redan under antiken och gällde motsatsförhållandet mellan materialism och idealism. Försokratiska tänkare som Demokritos och Epikuros företrädde det materialistiska förhållningssättet enligt vilket all förändring beror på materia: något byggs upp, bryts ned och sedan uppstår på nytt, fast ej identiskt. De platonska och aristoteliska skolorna hade ett icke-materialistiskt synsätt där det förutom förändringar hos materian fanns bestående former (ej i egenskap av geometrisk form utan mer som en sorts immanent identitet), materia bara var den ena av två kategorier.

Medeltiden. Omkring tiden för det romerska rikets sönderfall övergår antiken i den historiska epok som kallas medeltiden. Inga av epokens tänkare har blivit lika inflytelserika som de mest framstående antika tänkarna. Filosofin frodades inte och huvudskälet kan antas vara religionens och kyrkans spridda inflytande. Tidens stora tänkare var ofta teologer och inbegripna i teologiska frågor, inklusive den hur Guds existens skulle bevisas, där studiet av Bibeln stod i förgrunden.

Samtidigt som kyrkan utövade sin dominanta ställning var det under medeltiden som de första universiteten uppstod, vilket med tiden skulle få enormt inflytande på filosofiämnet i dess akademiska tappning. 

Det fanns under sena medeltiden en avancerad tillämpning av den del av filosofin som kallas logik hos tänkare som Duns Scotus och William av Ockham.

Filosofiskt problem. En fråga som restes under medeltiden och har förblivit en angelägenhet både inom och utanför filosofins ämne är om det existerar en fri vilja. När frågan ställdes under denna tid utgick den från Guds allsmäktighet, vilken borde innefatta förmågan att avgöra människans framtid och därigenom eliminera hennes fria vilja i det hon skulle vara predestinerad att följa Guds avsikt. Frågan behöver inte ställas i religiös kontext utan är tidlös då den kan överföras till vår tid och har figurerat inom den vetenskapliga domänen neurologi.

Den moderna filosofin. Efter medeltiden skulle vad som kallats den moderna filosofin inledas och med René Descartes som portalgestalten. Hans stora gärning var försöket att finna en metod att nå säker kunskap och lägga en grund för vetenskapligt vetande där kunskapen inte kunde förkastas av skeptiska motargument. Han uppfann i detta tvivlets metod i vilket han förkastade allt som inte kunde bekräftas som säker kunskap och sökte i denna anda ett enda faktum där han omöjligen kunde missledas. Slutligen anlände han till reflektionen att den egna existensen kunde säkerhetsställas av faktumet att han kunde tänka.

Detta skulle bli en ledstjärna för filosofin och sedan dess har ämnet mer handlat om vad vi kan veta än vad det finns att veta.

Rationalismen som utgick från Descartes skulle under lång tid framöver stå i motsatsförhållande till empirismen, vilket skulle dela in filosofer i två kategorier vad gällde det kunskapsteoretiska synsättet. Några av de dominerande tänkare för respektive sida är Baruch Spinoza och G. W. Leibniz som rationalister och John Locke, George Berkeley och David Hume som empirister. De disparata synsätten skulle till slut förenas av Immanuel Kant.

Kant var påverkad av Hume, men betydligt mer otillfredsställd med dualiteten mellan den analytiska kunskapen och den erfarenhetsbaserade. Han förenade dessa i syntetiska omdömen i vilka vi dels har förståelse av tingen genom en intuitiv förkunskap oberoende av erfarenheten, dels möjligheten att uppfatta tingen som de uppenbarar sig i tid och rum.

Filosofi och politik. Två av 1800-talets tänkare skulle visa hur intellektuella tankeprodukter kunde röra sig från filosofins domäner till att påverka politik och kultur långt utanför ämnets gränser. G.W.F. Hegel skulle så fröet som Karl Marx i sin tur skulle influeras av och skapa den kommunistiska ideologi som senare skulle upptas som samhällstyre i flera länder. 

Friedrich Nietzsche förklarade Gud död och deklarerade att kristna normer måste omvärderas. Han propagerade för den heroiska individens överlägsenhet och hans synsätt att människan har en vilja till makt skulle omtolkas betydligt mer aggressivt och med fascistiska förtecken i en politisk utstyrsel under 1900-talet.

Fenomenen. Från Descartes och framåt hade filosoferna frågat sig hur det mänskliga subjektet kunde nå säker kunskap om den objektiva världen. Edmund Husserl däremot såg annorlunda på frågan och menade att subjektet och objektet inte var skilda åt utan att tingen var tillgängliga för oss oberoende av deras beskaffenhet som fysiska objekt, de var fenomen i våra sinnen.

En bok om filosofins historia och olika begrepp

Denna bok redogör kronologiskt de stora händelserna i filosofihistorien: från antikens naturfilosofer, till de medeltida skolastikerna via renässansfilosoferna och de första inflytelserika tänkarna under 1600- och 1700-talen och fram tills 2000-talet.

I andra delen stiftas bekantskap med filosofiska läror och teorier som absurdism, existentialism, idealism och utilitarism.

Filosofihistorien. Antiken till modern tid är tillgänglig via Filosofer.se utan kostnad och kan laddas ned via länken nedan som e-bok i pdf-format. Boken är skriven av Oskar Strandberg och består huvudsakligen av texter som tidigare finns publicerade digitalt på filosofer.se.

Ladda ned e-bok

Texten är bland annat baserad på The Great Philosophers (1987), intervjuserie producerad av BBC med medverkande John Searle, Peter Singer, Martha Nussbaum, Bernard Williams, A.J. Ayer, Sidney Morgenbesser, Hubert Dreyfus, Michael Ayres, John Passmore, Frederick Copleston, Anthony Lord Quinton, J.P. Stern, Geoffrey Warnock, Anthony Kenny, Myles Burnyeat.