Leibniz
Gottfrid Willhelm Leibniz som var verksam inom flera gebit har kallats det sista universalsnillet. Fastän det oftast är med filosofihistorien Leibniz förknippas är han en viktig person i matematikens historia
Han föddes i tyska Leipzig. Hans far var professor i moralfilosofi vid stadens universitet där också Leibniz studerade ett tag innan han fortsatte med juridikstudier i Altdorf. I stället för att ta emot en professur i Alfdorf valde han att ägna sig åt egna studier, litterära arbeten och resor, ofta föranledda av diplomatiska uppdrag.
Leibniz brukar inräknas i den rationalistiska skolan, vilken står i kontrasterande förhållande till den empiriska. Rationalisterna ansåg att det finns medfödd kunskap oberoende av erfarenheter.
Monadläran
Under 1600- och 1700-talen stod fortfarande filosofin i nära förhållande med naturvetenskapen. Den naturvetenskapligt influerade monadläran (eller monadologin) är central i Leibniz tankesystem med idén om monader som en primär substans i varats uppbyggnad.
Leibniz verklighetsuppfattning kan därmed kopplas till vad inom filosofin kallas monism, fast med en säregen inriktning som kan hänföras till en metafysisk idealism.
En viktig skillnad mot den monism som bland andra Spinoza företräder är att Leibniz monader är mångtaliga och inte är några materiella objekt i egentlig mening – de saknar utsträckning och därmed form. De kan i stället beskrivas som element, vars egenskaper allt som finns delar och besjälas av.
Leibniz monader bör inte ses som några naturens minsta byggstenar då de är oändligt olikartade. Detta grundar sig på Leibniz uppfattning att ingenting är exakt lika i naturen och oändligt skiftande, vilket ställer sig tvärt emot det panteistiska i Spinozas metafysik. Inte heller interagerar monaderna, men det finns en korrespondens mellan dem som uttrycks i ett slags förutbestämd harmoni.
Gud och människa
Enligt Leibniz har människan i viss mån en fri vilja, men den emanerar ur en förutbestämd natur som Gud rår över. Enligt Leibniz världsbild har Gud skapat världen och styr den likaså.
För att bättre förstå Leibniz tankar kring detta kan panglossianism-begreppet nämnas. Detta som förekom i Voltaires roman Candide är inspirerat på en uppfattning hos Leibniz, nämligen av vi lever i den bästa av världar – en optimism som Voltaire kritiserade i satiriska ordalag. Hur mycket fri vilja som egentligen kvarstår för människan i en värld där den panglossianska världsuppfattningen råder med en Gud som styr världen kan diskuteras.
Men även i den bästa av världar finns det som är ont. Fast genom att göra gott kan människan bidra med moraliskt värdefulla handlingar.
Leibniz filosofiska verk
Leibniz idéer samlades inte i några enstaka större verk utan utgår från en mängd mindre arbeten, uppsatser och fragment som han åstadkom under period på cirka 50 år.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi