Hobbes

1588-1679

Thomas Hobbes målningThomas Hobbes var en politisk filosof från England. Han föddes i Westport med en präst som far, utbildade sig vid Oxford där han tog examen 1608 och försörjde sig därefter bland annat som lärare åt den unge prinsen av Wales.

Människans behov av en stat

Kärnan i hans tänkande rör sig kring människornas relation till varandra och hur en fredlig samvaro kan upprättas. I Hobbes mest kända verk Leviathan beskrivs människan som oförmögen att leva i samförstånd utan en överordnad makt.

Människorna befinner sig i ett naturtillstånd där allas krig mot alla råder och osämja uppstår emedan människor blir konkurrenter inför önskningar som ofta är riktade mot samma föremål, fast där endast någras önskningar besannas. Rent konkret kan det gälla att någon besitter ett stycke mark som andra åstundar och därigenom påbörjas konflikter. Inför sådana förutsättningar uppstår också misstro mellan människor, menar Hobbes.

Lösningen blir därför en stat, ett förbund skapat av människorna som utan en övergripande maktapparat inte kan skyddas. Samhällets funktion blir då främst att skydda människan från sig själv genom att hålla de naturliga lidelserna i schack samt att skapa en förutsättning för utveckling – utan en stat tvingas människorna lägga sitt fokus och sina resurser på det krig som enligt Hobbes pågår i någon form så länge ingen övergripande ordning existerar.

Ett annat viktigt argument är att först när lagar instiftats kan människorna lära sig vad som är rätt och fel, dessförinnan kan deras handlingar inte anses som syndiga. Det finns nämligen inga gemensamma lagar nedärva i mänskligheten, vilket medför att människor utan stiftade lagar kommer göra olika bedömingar ifråga om vad som är en oförrätt.

Det är ur denna samstämmighet där allas vilja underkastas en som Hobbes definierar staten:

en enda person, vars handlingar var och en i en stor människomassa genom ömsesidigt fördrag bemyndigat, i syfte att han skall använda allas deras styrka och resurser såsom han finner ändamålsenligt för deras fred och gemensamma försvar.

Den enväldige härskaren

I den stat som förordas i Leviathan regerar en envåldshärskare med suverän makt. Denne kan likväl avsättas ifall han missköter sig. Fast att avsätta härskaren kan endast ske under speciella omständigheter. Enligt Hobbes var nämligen all sorts uppror mot staten fördömligt. Hans logiska argument här var att då det var människorna själva som instiftat staten vore det ett angrepp mot dem själva. Likväl menar han att om ett uppror skulle lyckas blir det per automatik legitimt eftersom staten inte lyckats med sin uppgift att skydda dess medborgare.

Även om Hobbes värnar om individen är det inte på samma nivå som hos Locke. Om medborgarna i Hobbes stat förvisso är tryggade av lagar och förordningar är deras övriga friheter i hög grad begränsade. Staten bestämmer religionen och även fria åsikter i allmänhet kan ses som ett hot mot suveränen.

Det är också viktigt att se Hobbes starka tro på en suverän stat i förhållande till den tid som då rådde. Det Engelska inbördeskriget som pågick mellan 1642 och 1651 tvingade Hobbes i landsflykt och fick honom att ta del av bestialiska grymheter – alla katolska präster som inte lyckades gömma sig dödades och därtill massor av civila - som snarast påminde om människan i ett vilt tillstånd.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Hobbes länkar - läs vidare

Hobbes på Internet Encyclopedia of Philosophy

Litteratur

Skrifter av Hobbes

  • Leviathan (1651)

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.
Hobbes, Thomas, Leviathan. (2004). Leviathan. (Övers. Eva Backelin). Bokförlaget Daidalos