Voltaire
Voltaire lämnade inte några stora bidrag till filosofin i strikt bemärkelse, men måste ändå räknas som en av de största personligheterna i idéhistorien.
Han föddes som François-Marie Arouet i Paris. Under författarnamnet Voltaire skulle han bli både berömd och fruktad. Inte minst var han en av upplysningstidens mest obevekliga belackare av kyrkan. Hans stridsrop mot den katolska kyrkan löd "Krossa den skändlige" och syftade till hur orättfärdigheter bedrevs i religionens namn.
Bland Voltaires filosofiska skrifter är Filosofiskt ficklexikon, där merparten ingick i den franska Encyklopedin, samt den betraktande och smått kuriösa Filosofiska brev att nämna. I övrigt intar Voltaire en plats i litteraturhistorien bland annat på grund av romanen Candide.
Den upplysta despotin
Voltaires Frankrike var det främsta kulturlandet under 1700-talet och Voltaires idéer hade stor betydelse under hans samtid. Och gör så än idag, åtminstone indirekt som viktiga beståndsdelar för den strömning som kallas upplysningen och ligger till grund för dagens sekulariserade moderna samhälle i västvärlden. Voltaire var en centralgestalt i upplysningen, jämte tänkare som Rousseau och Diderot.
Även om Rousseau och Voltaire ofta nämns tillsammans som representanter för upplysningsidéerna var de på många plan oense. Medan Rousseau förordade direktdemokrati var inte ett ökat inflytande hos folket av godo, enligt Voltaire. För Voltaire var utbildning och förnuft vägen till framsteg och då han betraktade folket som i allmänhet okunnigt föredrog han en upplyst despoti (härskaren har oinskränkt makt, men styret är påverkat av upplysningsidéer) före en oupplyst demokrati.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi