More

1478–1535

Thomas More målningThomas More studerade juridik vid Oxford och blev sedan yrkesverksam inom ämnet. Han skulle övergå till humanistiska studier samtidigt som han tillgavs diplomatiska uppdrag och på den vägen blev han rådgivare till kung Henrik VIII och slutligen lordkansler.

Hans liv skulle ta en dramatisk riktning efter att den engelska kungen utnämnde sig till överhuvud för kyrkan och More inte gav sitt bifall. Kungens ogillande och Mores ovilja att ändra sin ståndpunkt ledde till Mores avrättning. Mores handlingssätt där han trots att hans liv föll på det valde en orygglighet utifrån sin moral har gjort honom aktad av eftervärlden.

Utopia

Den skrift som More utkom med 1516 och var betitlad Utopia utgör ett framstående verk i den politiska idéhistorien och har levt vidare som ett begrepp i form av ”utopi”.

Utopia ger en skildring av en fiktiv värld i form av en ö belägen långt från den av samtiden kända civilisationen. Den skisserar vad författaren tänker sig som ett optimalt statsskick, vilket sker i en litterär form där en påhittad portugis vid namn Rafael Hythlodaeus påstås ha påträffat denna okända värld om vilken han berättar för More.

Utopia beskrivs som ett idealiskt samhälle och då det dras paralleller till det rådande brittiska statsskicket, som i varje jämförelse visar sig underlägset, fungerar framställningen dessutom som satir. Mores Utopia skulle föregå senare skrifter i samma genre. Främst Det nya Atlantis (1626) av Francis Bacon, men också litterära verk som Gullivers resor (1726) av Jonathan Swift och Candide (1759) av Voltaire framställde alternativa samhällen som bildade motbilder till samtidens.

När More skrev sitt tänkta idealsamhälle var kommunism ett okänt begrepp, men sättet som Utopia beskrivs på har utan tvivel likheter med det kommunistiska samhället. Privat egendom existerar inte, vilket medför att invånarna arbetar för det gemensammas bästa och det beskrivs hur husens portar saknar lås. I Utopia är ingen "orolig för att han som privatperson skall sakna något, förutsatt att de offentliga förråden är välfyllda. Där förekommer ingen orättvis fördelning, där finns inga fattiga eller tiggare.”

Vidare används anspråkslösa kläder som med mindre variationer liknar varandra och tillverkas i de egna hushållen. Det är nyttoinriktat medan flärd förkastas som överflöd. Guld är inte bättre än järn.

Utopia styrs av en furste, vilken är utsedd av folket via ombud (syfogranter) att regera på livstid – fursten kan dock avsättas vid maktmissbruk. Åkerjorden är rättvist fördelad och styrs av jordbrukare i stället för godsherrar. Det finns en skiftande rollfördelning mellan stadsbor och lantbrukare: efter en tvåårsperiod flyttar stadsbor ut på landet och lika många flyttar från landet till staden.

Graden av sysselsättning är hög och en drönartillvaro är inte accepterad. ”Sex timmar anslås till arbete” och fritiden ägnas bland annat åt studier medan sådant som enligt författaren anses fördummande (t.ex. hasardspel) är förbjudet.

Det råder religionsfrihet, men den huvudsakliga religionen har tydliga drag av kristendom. Det nämns att kvinnliga präster förekommer.

Utopia skildras i idealiska tecken, men det är inte en fullkomligt paradisisk plats. Negativa inslag som krig kan förekomma även om utoperna själva är fredliga och enbart deltar i militära konflikter när de attackeras utifrån. Skildringen av Utopia är i mycket en skildring om utoperna som bebor landet och framställningen av dessa är idealiserande: de är karaktärsfasta, dugliga i göromål och dygdemönster.

Översikt: Alla filosofer efter kronologi

Artikelförfattare: Oskar Mark

More citat

"Liksom bara en oduglig läkare botar en sjukdom genom att sätta en ny på patienten, så erkänner den som inte kan förbättra medborgarnas liv utan att beröva dem livets goda att han är inkompetent att härska över fria män."

Litteratur

Skrifter av More

  • Utopia - 1516

Källor

More, Thomas (2001, övers. Anders Piltz). Utopia