Bentham
Engelsmannen Jeremy Bentham var utbildad jurist, men sin plats i historien har han främst som filosof. Han gjorde sig känd som en kontroversiell sådan genom skrifter inom moralfilosofi och straffrättsteori.
Benthams kanske största bidrag till filosofin är den lära som fått namnet utilitarism och som med ett enklare ord kan kallas nyttofilosofi (det engelska ordet `utilize` ligger nära det svenska nytta i betydelse). Det finns ett välkänt motto som tillskrivits Bentham och anför utilitarismen: ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal”.
Utifrån detta motto ska handlingar värderas efter den sammanlagda lycka de medför. Särskilt applicerbart var detta inom rättssystemet och Bentham föreskrev bland annat ett tillvägagångssätt där en straffad inte skulle orsakas mer lidande än nödvändigt. Därtill förordade han rehabilitering, något som vid denna tid var nydanande.
Bentham är på samma område berömd som idémakaren till panoptikon, en cirkulär organiserad fängelsebyggnad med ett centralt allseende ”öga” i form av ett inglasat vakttorn – även om inte den posterade vakten kunde övervaka allt kunde fångarna för den skull aldrig veta ifall de var bevakade. (Michel Focault skulle 1975 i sin bok Övervakning och straff ge nya infallsvinklar i ämnet.)
Det utilitaristiska tänkandet har fått utstå en mängd kritik som påvisat dess otillfredsställande konsekvenser i praktiken. En del i detta har gällt det onaturliga i att kalkylera sina handlingar gentemot omfattande nyttoaspekter i stället för att handla baserat på instinktiva känslor.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi