Bentham

1748-1832

Engelsmannen Jeremy Bentham var utbildad jurist, men sin plats i historien har han främst som filosof. Han gjorde sig känd som en kontroversiell sådan genom publicerade skrifter inom moralfilosofi och straffrättsteori.

Benthams kanske största bidrag till filosofin är den lära som fått namnet utilitarism och som med ett enklare ord kan kallas nyttofilosofi (det engelska ordet `utilize` ligger nära det svenska nytta i betydelse). Det finns ett välkänt motto som tillskrivits Bentham och anför utilitarismen: ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal”.

Utifrån detta motto ska handlingar värderas efter den sammanlagda lycka de medför. Särskilt applicerbart var detta inom rättssystemet och bland annat föreskrev Bentham ett tillvägagångssätt där en straffad inte skulle orsakas mer lidande än nödvändigt och han förordade rehabilitering, något som vid denna tid var nydanande. Bentham är också berömd som idémakaren till panoptikon, en cirkulär organiserad fängelsebyggnad med centralt allseende ”öga” i form av ett inglasat vakttorn – även om inte den posterade vakten kunde övervaka allt kunde fångarna för den skull aldrig veta ifall de var bevakade. (Michel Focault skulle 1975 i sin bok Övervakning och straff ge nya infallsvinklar i ämnet.)

Det utilitaristiska tänkandet har fått utstå en mängd kritik som påvisat dess otillfredsställande konsekvenser i praktiken. En del i detta har gällt det onaturliga i att kalkylera sina handlingar inför omfattande nyttoaspekter i stället för att handla baserat på instinktiva känslor.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Bentham länkar - läs vidare

Bentham på Internet Encyclopedia of Philosophy

Litteratur

Skrifter av Bentham

  • An Introduction to the Principles of Morals and Legislation - 1789