Augustinus

354-430

Aurelius Augustinus som oftast bara kallas Augustinus är en av de mest betydande filosoferna från sin tid. Han föddes 354 i Tagaste i norra Afrika och skulle undervisa i retorik i Kartago. Han är mest känd för eftervärlden för sina filosofiska betraktelser om gudstro. Augustinus levde i en tid där religion och filosofi var betydligt mer sammanlänkade än vad som skulle gälla efter medeltiden.

Hans nedtecknade reflektioner kring Gud och tron skulle samlas i det stora verket Bekännelser. I Bekännelser skildrar han med personlig ton (verket har kallats den första självbiografin) hur han kom att omvändas till en kristen tro.

I dessa skrifter ger Augustinus också egna svar på frågor om Gud, en frågeställning är ”Vad gjorde Gud innan han skapade världen?” Augustinus svarar inget med bestämdhet på denna fråga, då frågans art är av sådan svårighet är han villig att erkänna sin villrådighet. Likväl gör han ändå ett ”djärvt” försök att närma sig problemet och då är hans lösning kortfattad och enkel: Gud gjorde ingenting, säger Augustinus, tiden tillkom nämligen i samband med skapelsen och några händelser dessförinnan måste betraktas som uteslutna.

Vidare skiljer Augustinus på evighet och tid, då det förra är oavhängigt tiden. Gud har funnits i en evighet innan tiden, och kommer så att göra efter tidens slut. Svaret Augustinus levererar blir därmed genom sin inriktning än svårare att motsäga än det var att svara på den ursprungliga frågan. Argumenteringen är därför god, fast utan att en trovärdighet självklart följer.

När det gällde jordens ålder fanns det mer bestämda måttangivelser. Inom den kristna läran vid denna tid hade världens skapelse ägt rum för cirka 4000 år sedan. Det Nya Testamentet säger att Gud skapade världen på sex dagar vars dagar var och en motsvarande 1000 år för människan. Därmed var återstoden av världens tid 2000 år. När den sjätte dagen inleddes, det vill säga runt år 1000, skulle Kristus återkomst inträffa och Tusenårsriket ta sin början. Augustinus var dock en av de kristna som inte ville ge en alltför exakt tidsangivelse för starpunkten av Tusenårsriket.

Augustinus andra stora verk är Om Gudsstaten där han gör en uppdelning mellan Gudsstaten och den världsliga staten, den senare är enligt författaren ofullkomlig och inriktad på fel sorts värden. I en del rättfärdigas krig förutsatt tre givna premisser: 1) kriget måste förklaras av en erkänd politisk auktoritet; 2) det ska vara sista utvägen då andra medel visat sig verkningslösa; 3) bruket av vapen och dess förstörelse måste begränsas till det allra mest nödvändiga.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Litteratur

Skrifter av Augustinus

  • Bekännelser (Confessiones)
  • Om Gudsstaten (De civitate Dei)

Böcker om Augustinus

  • Åter till Gud: trons mönster hos Augustinus av Christian Braw - 1991

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.
Liedman, Sven-Eric. (1998). I skuggan av framtiden. Albert Bonnier Förlag.