Popper

1902–1994

Karl Popper var en av de mest inflytelserika vetenskapsteoretikerna under 1900-talet och ingår i den kategorin med andra vetenskapsfilosofer som Alfred North Whitehead och Ernst Mach. Han växte upp i Wien och deltog i den så kallade Wienkretsens sammankomster, fast utan att samtycka i den logiska positivism som utgjorde dess huvudsakliga riktning.

Problemet med en induktiv metod

Popper var en betydligt större skeptiker än övriga medlemmarna av Wienkretsen och enligt honom finns det bara två typer av teorier:

  1. Teorier som har kunnat falsifieras genom att testas.
  2. Teorier som ännu inte har visat sig vara felaktiga, men vars falsifiering är latent.

Det är den andra punkten av de ovanstående som är den mer drastiska och utmanande. Med denna kritiserade Poppen den induktiva metoden, vilken innebär att slutledningar görs utifrån ett större antal observationer. Popper menade att några allmänna lagar inte kan verifieras på sådan grund. Till exempel hypotesen att alla svanar är vita kan – oavsett hur många fall av vita svanar som bekräftas – vederläggas genom förekomsten av en enda svart svan.

Det finns en asymmetri ifråga om vad som kan verifieras och vad som går att falsifiera, menade Popper. Det går enligt honom aldrig att verifiera något på vetenskapens områden genom ett enda påstående emedan ett enda påstående kan räcka för att falsifiera. Enligt Poppers synsätt gäller således att teorier inte går att verifiera, endast falsifiera. Och sålunda: ju falsifierbara förutsägelser hos en teori desto bättre är den.

Frånsett från den kritiska inställningen hyste Karl Popper en tro till vetenskapliga framsteg. Han föreslog en deduktiv metod där teorier testades för att kunna styrkas, men aldrig helt verifieras, i väntan på en bättre.

Popper som politisk filosof

Karl Popper var även verksam som politisk filosof och anammade detta fält på ett sätt som reflekterade hans vetenskapsteoretiska inställning.

Han vägrade befatta sig med idéer om utopiska samhällen och dömde ut samhällsplanering som utgick från en helhetssyn. Det fanns för Popper varken ideala politiska system eller speciella grupper i samhället som var perfekta för att styra de andra. I stället för att söka efter en optimal samhällsordning borde politiken organiseras på ett sätt som hindrade olämpliga eller inkompetenta ledare från att få makt.

Översikt: Alla filosofer efter kronologi

Artikelförfattare: Oskar Strandberg

Popper länkar – läs vidare

Popper på Stanford Encyclopedia of Philosophy

Litteratur

Skrifter av Popper

  • Forskningens logik (Logik der Forchung) - 1934
  • Det öppna samhället och dess fiender (The Open Society and Its Enemies) - 1945
  • Historicismens elände (The Poverty of Historicism) - 1957

Källor

Fredriksson, Gunnar (2001). 20 politiska filosofer. Stockholm: Nordstedts.