Montaigne

1533-1592

Den franske tänkaren Michel de Montaigne odlade en ny framställningsform i essayen. Han skrev ner sina tankar fyllda av själviakttagelser och allmänna betraktelser, vars resultat har utkommit i tre band som fortfarande kan läsas med stor behållning. Även om Montaigne ses som skapare av essayen kan Erasmus av Rotterdam ses som en förebild då denna hade publicerat skrifter av liknande art.

Han föddes i Saint-Michel-de-Montaigne i sydvästra Frankrike (han skulle ta sitt namn från orten). Efter att ha utbildat sig till jurist i Bordeaux och varit ämbetsman i denna stad drog han sig tillbaka till familjegodset där han framlevde återstoden av sitt liv. Från det världsliga livet övergår Montaigne beredvilligt till det tillbakadragna. I en essay redogör han för hur man under den sista delen av livet har levt nog för andra och bör övergå till att ta vara på sig själv och "veta hur man är sin egen".

Här tillbringade han mycket av sin tid i tornet som han inrett till bibliotek, där läste han och skrev vad som skulle bli Essayer (Essais).

Titeln på hans verk skulle också hädanefter bli namnet på själva den framställningsform som Montaigne skapat. Hans essayer avhandlar filosofiska uppslag med betraktelser av subjektiv karaktär där historiska anekdoter ofta vävs in och tjänar som exempel. Han blir en typisk företrädare för renässansen genom att uppträda med individualistiska perspektiv.

Bortom de subjektiva reflektionerna är Montaignes essayer ofta fyllda av frågor som rör moralfilosofi. Montaigne odlar ofta sina egna ståndpunkter som skeptiker. Inte sällan stödjer han sig på citat från romerska antika författare – Montaigne hade lärt sig latin redan som barn.

Men i slutändan blir det ändå genom Montaignes återkommande inåtvända fokus först och främst livsfilosofi. Han är en osäkerhetens tänkare som väjer för det formella och betonar vad han inte vet – så är hans främsta förebild också Sokrates. Det enda ämne han ser sig som riktigt kunnig inom är sig själv. Han fäster blicken inåt för att utröna en människans väsen och behandlar allt från intellektets betydelse för välbefinnandet till hur man handskas med vetskapen om döden.

Positionerad någonstans mellan filosofi och litteratur har Michel de Montaigne förblivit en viktig person i vår kulturhistoria. Renässansen var en period då konsten blomstrade och litteraturen fick ett uppsving i Europa. Det var dock inte på samma vis en storhetstid inom filosofin och Montaigne framstår som en av de absolut mest centrala tänkarna.

Översikt: Alla filosofer efter kronologi

Artikelförfattare: Oskar Mark

Montaigne citat

"Olyckligtvis är det alltför kort mellan den tid då man är alltför ung och den tid då man är alltför gammal."

*

"Vilka orsaker hittar vi inte på till de olyckor som drabbar oss! Vad allt skyller vi inte på, med orätt eller rätt, för att ha något att slåss mot!"

*

"Man borde fråga vem som har de bästa insikterna, inte vem som har de flesta. Vi arbetar bara för att fylla minnet och låter förståelsen och samvetet förbli tomma."

*

"Jag tror att vi bara vet det som vi vet just nu, ´att veta´ består lika lite av det vi förut har vetat som av det vi en gång kommer att veta."

*

"Man måste noggrant lära barnen att hata lasterna för deras egen natur, de måste lära sig att se deras naturliga fulhet så att de kan undvika dem, inte bara i sitt handlande utan framför allt i sina hjärtan: själva tanken på lasterna ska vara barnen förhatlig, vilken mask lasterna än bär."

*

"Jag är rädd att vår nyfikenhet är större än vår förmåga att smälta: vi famnar efter allt men fångar bara vind"

*

"Jag tror inte det finns lika mycket elände som tomhet i oss, inte lika mycket ondska som dumhet."

*

"Man måste isolera sig och återvinna sig själv."

*

"Vi bär med oss våra kedjor."

Litteratur

Skrifter av Montaigne

  • Essayer (Essais) - 1580-1588

Källor

Citaten är från Jan Stolpes översättningar.