Habermas

f. 1929

Jürgen Habermas är en tysk politisk filosof, sociolog och vetenskapsteoretiker. Han föddes 1929 i Gummersbach och har studerat vid universiteten i Göttingen, Zürich och Bonn. Han skulle 1964 efterträda Max Horkheimer som professor i sociologi och filosofi vid universitet i Frankfurt. Habermas var också något av Horkheimers lärjunge och knuten till den så kallade Frankfurtskolan.

Habermas är till viss mån förbunden med positivismen, men framför också kritik mot denna. Habermas har inte full tilltro till resultatet av kunskapsinnehåll via erfarenheter, som annars utmärker positivismen, utan förordar den ständigt pågående proceduren av kunskapssökande. I denna process impliceras också den ständiga omprövningen av kunskap.   

Till skillnad mot Max Weber betraktade Habermas inte det moderna samhällets rationaliseringsanda som enbart negativt. Han ger medhåll till att den pågående utvecklingen har negativa inslag, men tillägger att detta beror på en enkelriktad strävan mot tekniska och materiella framsteg. Denna instrumentella sida av förnuftet ställer han i kontrast mot livsvärlden, den mänskliga gemenskapen, och syftar vidare på att det i rationaliseringen trots allt finns möjligheter till bättre lösningar på mänskliga konflikter.

Från Habermas perspektiv hade kultur, samhälle och personlighet skiljts åt genom rationaliseringen. I det moderna samhället ökar avståndet mellan makten och de enskilda, detta inte minst i takt med att de sociala systemens komplexitet tilltar. Även ekonomin kommer i det moderna kapitalistiska samhället alltmer skiljas från staten och utgöra en självständig komponent. Habermas är själv motståndare till det kapitalistiska och beskriver en genomgående omdaning av samhället med socialistiska förtecken.  

Som ett led i detta vill Habermas utveckla moraliska handlingsregler. Han tänker sig att då regler för grammatik och matematik varit möjliga att upprätta borde detta också kunna gälla moralen.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Litteratur

Skrifter av Habermas

  • Theorie und Praxis - 1963
  • Zur Logik der Sozialwissenschaften - 1967
  • Theorie des kommunikativen Handelns - 1981
  • Faktizität und Geltung - 1992

Källor

Eriksen, Erik Oddvar och Weigård, Jarle. (2000). Habermas politiska teori. Lund: Studentlitteratur.
Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.