Condorcet

1743-1794

Condorcet målningNicolas de Condorcet föddes i den franska orten Ribermont. Han var en av de främsta upplysningsfilosoferna under 1700-talet och hans tankar genomsyras av framstegsoptimism.

Den mänskliga utvecklingen

För Condorcet var historien lagbunden och styrdes av människans framåtskridande. Den mänskliga utvecklingen borgade för en kontinuerlig framåtrörelse; det skedde förvisso kortare eller ibland längre tillbakagångar varav medeltiden var en. Denna framåtrörelse markerades bland annat av politiska framsteg som införandet av demokrati och yttrandefrihet samt en rättvisa fördelning av tillgångar.

Det är en av optimism präglad framåtrörelse som Condorcet målar upp. Med tiden kommer mänskligheten befrias från sådant som förtryck, ojämlikhet och brottslighet genom att de bakomliggande orsakerna i form av okunnighet försvinner. Genom ökad utbildning skulle det födas en vilja till högre studier och människorna skulle i slutändan bli bildade och upplysta varelser.

Den stegrade utbildningsnivån skulle även påskynda de vetenskapliga framstegen. Condorcet såg framför sig hur vetenskapen skulle effektivera industrin. Han fick delvis rätt, men han var väl utopiskt i det han tänkte sig att effektiviseringen skulle omintetgöra viljan till expansion och ett behov i utvinnandet av alltmer resurser. Condorcet såg ett scenario där mindre råvaror skulle behövas och mindre land som tas i anspråk för odling.

Han var inte främmande för en tänkbar befolkningsutveckling och att naturresurserna av detta till följd en dag skulle sina. Emellertid var detta något som måste anses osäkert, något som först kunde ske långt in i framtiden och än så länge omöjligt att föreställa sig.  

Även om Condorcet i efterhand framstår som orealistiskt optimistisk inför människans utsikter till framsteg var han långt före sin tid på flera områden. Condorcets tro på människan innebar också att han motsade sig en religiös auktoritet som hon skulle underordna sig. Även om Condorcet själv var religiös, underkände han prästernas maktposition och en sådan inställning var förstås oacceptabel hos kyrkan. 

Han var också före sin tid i förordandet av jämställdhet mellan könen. För Condorcet fanns ingenting hos kvinnan som gjorde henne underlägsen mannen på ett intellektuellt plan. Det som annars var en dominerande inställning hos samhället under Condorcets livstid avfärdade han som maktmissbruk.

Matematikern Condorcet

Förutom den filosofiska gärningen lever Condorcets namn kvar i historien för dennes matematiska insatser. Som matematiker var han inriktad på sociala problem och han ses bland annat som en föregångare till statistik kopplat till samhällsplanering.

Condorcets död

Condorcet stödde revolutionen, men efter han motsatte sig dödsstraffet på den avsatta kungen blev han själv ett offer för det så kallade skräckväldet som efterföljde den franska revolutionen.

Han blev betraktad som fiende av de radikala jakobinerna och dess ledare Maximilien de Robespierre som tagit över styret. Condorcet gömde sig, men hittades slutligen varpå han arresterades. Condorcet som visste att giljotinen väntade honom tog livet av sig i sin cell.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Litteratur

Skrifter av Montesquieu

  • Lettre d'un théologien - 1774
  • Människosläktets andliga - 1793

Källor

Fredriksson, Gunnar (2001). 20 politiska filosofer. Stockholm: Nordstedts.
Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.