Bergson
Henri Bergson föddes i Paris, han blev en av de mest framstående filosoferna i Europa under sin tid och fick även Nobelpriset i litteratur 1927.
En bidragande orsak till populariteten var hans "positiva" filosofi med inslag av romantikens tankegångar. Bergson menade att intuitionen var mer essentiell än intellektet vars begrepp snarast förvred verklighetsuppfattningen. Han var allt annat än en determinist och ansåg att människan kunde bestämma sitt öde med sin egen vilja. Människans frihet består i att avgöra sin framtid.
När man diskuterar Henri Bergson är det nära till hands att nämna den franske författaren Marcel Proust. Proust var en av auskultanterna vid Bergsons föreläsningar på Sorbonne och hans kusin skulle senare gifta sig med filosofen. Bergson ska ha haft inflytande på Prousts stora verk På spaning efter den tid som flytt, i vilken utsträckning är omdiskuterat.
Tid och rum
Bergson intresserade sig för förhållandet mellan rummet och tiden. Det rumsliga var det särskiljande och Bergson beskriv det som "en realitet utan kvalitet".
Bergson betraktade tiden på ett radikalt annorlunda sätt än vetenskapen och andra filosofer. Tiden kan inte struktureras i punkter eller sträckor som avlöser varandra där det förflutna och framtida är åtskilt.
Bergsons tidsteori var i enlighet med hans delvis negativa syn på intellektet och det rationella. Vi kan inte fatta tiden annat än som en diskontinuitet, det vill säga uppdelad. Delarna låter sig förvisso fattas med förståndet, men de ger ingen sann bild av det i tiden sammanhängande livet där delarna tränger in i varandra. Tiden är således ett slags helhet, identiskt och föränderligt på samma gång, och den upplevda tiden kallade Bergson ”nuflödet” (la durée).
Livskraften– élan vital
Bergson skiljer mellan livskraften, élan vital, och materien. Livskraften är ständigt i utveckling och genererar nya former, vilket kan liknas med evolutionen (Darwins bok Om arternas uppkomst hade publicerats samma år som Bergson föddes). Bergson syn kan i korthet ses som att livskraften är kreativ och motsätter sig materiens mekaniskt betingade natur.
Varat är således något ständigt oorganiserat i avsaknad av ändamål, fast livskraften verkar för utvecklingen som i vissa fall utmärks av instinkt och i andra av intelligens.
Filosofen som en del av världspolitiken
Att Henri Bergson var en betydelsefull filosof och att filosofer över huvud kunde spela en roll i världens gång skulle visa sig i februari 1917. Denne påmanades av den franske politikern Aristide Briand att göra en resa till USA med syftet att övertala den amerikanska presidenten Woodrow Wilson att USA borde gå med i kriget mot Tyskland och Österrike. USA gjorde så ungefär två månader därefter som allierad med Frankrike och England – historieskrivningen har inte tilldelat Bergsons visit alltför mycket betydelse, men utesluter inte en viss påverkan.
Bergson hade också en roll i bildandet av NF (Nationernas förbund), föregångaren till FN (Förenta Nationerna). Han ansåg emellertid inte idén som mogen, men övertalades att tillträda som kommittéordförande.
Som filosof har Bergson knappast behållit din framträdande position han hade under sin livstid. En del kritiker har satt en etikett på honom som ovetenskaplig och mystiker.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi