Foucault
Michel Foucault var en fransk filosof och idéhistoriker vars verk utforskar makt, kunskap och sociala institutioner utifrån ofta kritiska synvinklar. Han omtalas ibland som en företrädare för poststrukturalismen, vilken delvis var en reaktion mot strukturalismen vars betraktelsesätt särskilt gick tillbaka på Ferdinand de Saussures lingvistiska teorier.
Michel Foucault föddes i franska Poiters 1926. Han tog examen i filosofi och psykologi. Under några år i slutet av 1950-talet var han lektor vid Uppsala Universitet.
Att Foucault huvudsakligen var idéhistoriker märks i verk som Sexualitetens historia (i tre band 1976–1984) och Övervakning och straff (1975). Bland andra kända verk finns Diskursens ordning (1971) som var hans installationsföreläsning vid Collège de France samt Orden och tingen från 1966 där Foucault beskriver den vetenskapliga utvecklingen under tre tidsperioder på ett nydanande sätt.
Institutionen och individen
I flera av sina verk behandlar Foucault sitt mest centrala ämne, nämligen institutionen och dess maktutövning över individen. I Övervakning och straff granskar Foucault fängelset och dess straffsystem i olika tider. Han jämför bland annat den slutna miljön i fängelset med övervakning, panoptism. Då den slutna miljön är konstant och ”helt inriktad på negativa funktioner” är panoptismen funktionell i flera avseenden, menar Foucault. Medan båda miljöerna gör individen foglig har den senare också potential att göra individen nyttig. Detta blir en form av utökad disciplin: fångenskapen ska nu inte bara vara destruktiv utan även konstruktiv för att på så sätt utvinna nytta ur individen (för statens skull). Fängelset överskrider här sin funktion att vara en straffinstitution och prohibitivt medel för att dessutom bli en teknik för att kontrollera människan.
Foucault skriver att makten är produktiv då fängelset medvetet försöker ”framställa förbrytaren som ett patologiskt subjekt”. I bemärkelsen att den skapar och definierar sociala kategorier, ägnar sig fängelset åt att producera en kriminalitet som passar makten i den form som en strikt avgränsning medför. Det primära är att det går att avgränsa kriminalitetens källor och gränslinjer från övriga invånare.
En annan punkt i Foucaults framställning gäller en objektifiering av förbrytaren. När förbrytaren gör sig till kriminell blir han förbrytare snarare än en individ som handlat kriminellt. Makten kan friare härska där komplexiteten reducerats. Foucault tycks mena att en ny bestraffningsteknik behöver en ny form av förbrytare.
För Foucault är institutionen expanderande, vilket ”uppstår ur de mekanismer som utmärker den disciplinära makten” där övervakning och normer formar individens beteende. Hans samhällskritik lägger särskild vikt på maktstrukturer. Det framkommer i läsningen av Övervakning och straff, men var ett tema som etablerades redan i Vansinnets historia från 1961.
Fortsatt relevans
Michel Foucault omnämns ibland som en av de mest citerade av alla intellektuella tänkare, vilket säger en del av hans inflytande (även om hans inflytande också tycks vara nedåtgående). Hans kritiska syn på övervakning och disciplin har förblivit aktuella i diskussioner om digital övervakning och hur algoritmer och data kan ses som maktinstrument.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi